Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1856, sida 2

Raab föreslagit, men uppgaf, såsom vi tycka te oss höra från läktaren, några skäl hvarför han ej tilltrott sig böra gå så längt. Framstod så chefen för landtförsvarsde-r partementet grefve Gyldenstolpe och lät, för att visa det han ingalunda förbisett vigten af det å bane varande ämnet, uppläsa sitt anförande till statsrådsprotokollet och hvilket åtföljer den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof. Derjemte fästade bemälte grefve uppmärksamheten derpå, att K. M:t visserligen, i anseende till de många andra stora fordringarne å anslag vid denna riksdag, icke velat komma fram med 7 proposition om anslag till hufvudstadens beö fästande. men han trodde sig dock ej af 1 ( NA — -—— —— grannlagenheten hindrad att förklara, det han vore förvissad att II. M. Konungen icke skulle illa upptaga om Ständerna ville af egen drift anslå de ifrågavarande millionerna för oftaberörde iändamål (vi minnas dock ej huruvida grefven uttryckligen nämnde nåI gon viss summa). Hvad var nu mera i kostymen, än att frih. Sprengtporten begärde ordet? Så skedde äfven, och den idle friherren förklarade att efter de upplysningar grefve Gyldenstolpe lemnat tvekade friherren icke att bedja att få förändra sin motion ochi stället för de 867,000 riksdalerna begära 3 millioner, i likhet med frih. Raab. Just i samma vefva föredrogs äfven en motion af hr kapten Brakel, om ett anslag af bara tjuguen millioner, dock fördeladt på flera års tid, för att dermed bygga sexton linieskepp, hvilken motion beledsagades af ett långt och ganska vältaligt föredrag af herr Brakel, till god del lika storartadt i stilen som det begärda anslaget i summa. Läsaren lärer finna att detta allt föll sig ganska bra i stycke. Det enda som något litet störde intrycket af den lyckliga harmonien var att grefve Frölich framkom med åtskilliga anmärkningar, åsyftande att visa, det stora summor, använda på Waxholms befästande, ingalunda hindra hufvudstadens öfverrumpling och intagande af en från andra punkter anryckande fiende, hvilken mening grefven hufvudsakligen grundade på upplysningar, lomnade af den såsom gammal praktikus och stor fosterlandsvän samt nitisk anhängare af skärgårdsvapnet bekante öfverste Hagelstam. Äfvenså hejdades hr Brakels flygt (icke med k) något af förre statsrådet grefve von Platen, hvars erinringar böra kunna verka som kylande pulfver i statsutskottet, derest stora flott-entusiasmen der skulle vilja koka öfver. Plena den 3 Dec. Efter Aftonbladet återgifva vi här nedan referaterna för plena d. 3 Dec., den sista dagen för motioners ingifvande. Det var då icke att undra öfver, att plena nästan uteslutande upptogos af väckta motioner, hvilkas antal vid denna riksdag varit större än någonsin. De hafva, enligt A.-B., uppgått inom Ridd. och Adeln till 262, i Presteståndet till 184, i Borgareståndet till 271 och i Bondeståndet till omkring 600. Utom de kongliga propositionerna få sålunda utskotten att behandla icke mindre iän 1,300 enskilta förslag. Ridderskopet och Aldleln. Förmiddagsplenum. l Vid remissen af grefve A.ckarsvärds motion rörande skjutsskyldigheten föreföll en debatt. Föröfrigt upptogs plenum af uppläsandet af en mängd motioner: Af hr Dalman 1) om ändringar i landshöfdingeinstruktionen i afscende på landshöfdingarnes rätt att skilja landtstatstjenstemän från -utöfningen af deras sembeten jemte åtskilliga andra ändringar i samma sinstruktion, slutande motionären med en hemställan att rikets ständer måtte hos K. M. anhalla om ösverseende och omarbetning af hela den nya författningen; 2) angående fastställande af ett maximibeI lopp vid taxering at rättigheten till utskänkning af ö bränvin. I Af hr flal!enbory Om en utgrening af den södra Jjernvägsstambanan till Ystad; hr Rextersvärd Om anslag till en jernväg mellan bergslagen och Köping; I hr Sandströmer I) om förhöjning i anslaget till pensioner till militära tjenstemäns enkor och barn; 2) tskottet vid afgörande af rslag till ny bevillnin ordning måtte taga i öfsande om icke t nesuppskattningen å sastighet borle verkställas för slera år på en gäng, t. ex. efter hvarje fastställd ny bevillningsförordning, I och att egendomarne då borde uppskattas till sitt verkliga värde, på det den godtycklighet och deraf härflytande olikhet i uppskattningen, som nu ega rum, måtte undvikas; anseende motionären det afkirtsprocenten borde i förhållande derefter jemkas, så att hvarken förlust uppstode för staten eller olägenhet och förhöjd beskattning för egendomsinnehafvarne; hr RA Ehrenborg Om ett statslän af 600,000 rdr för en jernväg från trakten af Linde till Frövi; grefve Löwenhjelm 1) om ett stadgande att de embetsoch tjenstemän, som hittills haft att ställa borgen, skola deponera kautionsbeloppet i riksgäldskontoret mot åtnjutande at 4 procents ränta derå, som borde såsom en tillökning i lönen till dem utgå på det riksgäldskontoret ej måtte besväras med ränteliqvider; samt vidare, att för undvikande af förluster å kronoarrenden dessa måtte årligen förskottsvis erläggas; 2) att ständerna måtte antingen antaga den lag för noiariatet, hvilken blifvit af lagkomiten föreslagen, eller ock göra en framställning till K. M:t om utarbetande af en sådan lag; friherre J. Alströmer om anhållan hos K. M:t om nedsättande af en komits för afgifvande af förslag om bestämmelser för personers befogenhet att tillträda presterligt embete samt för upphäfvande af presternas bestyr med verldsII lisa angelägenheter; grefve 4. 6. Gyldenstolpe Om förgifterna; 3) att bevillnings