Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1856, sida 2

Article Image
tänker han naturligtvis bereda sig ett godt emottagande under fortsättningen af sin resa. Men de torde dock till betydlig del förfela sin verkan. Alltför många anledningar till missnöje återstå, för att detta med ens skulle försvinna, derför att en del (hvarför icke alla?) af de många olyckliga politiska offren blifva benådade och staten återger hvad den tillroffat sig. Prinsen af Monaco, som nyligen återvändt till sina undersåter, eller rättare sagdt, som återvändt, för att taga sina undersåter i besittning, har, berättar Times korrespondent, redan börjat fästa sin uppmärksamhet på sitt lands förbättring och säges till den ändan hafva inledt underhandlingar med några framstående spekulanter i Paris (väl icke af Credit Mobilier?) för att inrätta en spelklubb i större skala och andra liknande inrättningar, som äga dragningskraft för den fsshionabla allmänheten, efter mönster hemtadt från några af de furstliga hofven i Tyskland. SCHWEIZ. I en korrespondens från Bern till LIndep. belge meddelas följande rörande general Pufours sändning till Paris. Det var icke förbundsrådet, som härvidlag tagit första steget, utan kejsar Napoleon hade i bref yttrat den önskan, att höra sin gamle chefs och lärares tankari frågan, då förbundsrådet ansett sig icke böra försumma det ypperliga tillfälle, som härigenom erhjöd sig att begagna en mans goda tjenster, hvilken stod så högt i kejsar Napoleons förtroende. Förbundsrådet begärde genom general Dufour, att, innan det uppfyllde Frankrikes begäran och försatto Neufchateler-fångarne i frihet, Frankrike skulle förbinda sig att utverka af Preussen erkännandet af Neufehatels oberoende. Nå gon sådan förbindelse ville kejsaren icke gifva, utan endast ett löfte att uppbjuda hela sitt bemödande för ernåendet af detta mål. Härmed var förbundsrådet icke belåtet, då det icke kände Preussens afsigter, hvilken makt iakttog en envis tystnad rörande vilkoren för afsägelsen af sina anspråk. Under dessa omständigheter ansåg sig förbundsrådet åtminstone böra begära, att kejsaren afgåfve den försäkran, att han skulle förklara sig icke längre vara bunden af Londonerprotokollet af d. 24 Maj 1852. Då denna begäran icke eller beviljades, beslöt edsförbundsrådet, att, utan afseende på Frankrikes förbön för neufchateler-fångarne, låta rättvisan mot dem hafva sin gång, och tillika vidtaga sådana mått och steg, att kommande händelser icke träffade landet oförberedt. Man hyste dock i Bern den tankan, att, sedan nu kejsaren visat kungen af Preussen sin goda vilja, det afslag, hans bemedling för fångarne rönt, ingalunda skall rubba de goda förhållandena emellan Frankrike och Schweiz. Så mycket torde med säkerhet kunna antagas vara uträttadt genom Dufours sändning. Den 27 Nov. hade preussiske gesandten v. Sydow åter haft en audiens hos förbundspresidenten, hr Stämpfli och för denne med ledsnad tillkännagifvit, att, då Preussens fordran rörande fångarnes frigifvande lemnats utan afseende, hade han fått befallning att återvända till Sigmaringen. Ilärpå hade hr Stämpsli svarat, att det blott var Preussens skuld att ingen förlikning ännu kommit till stånd, emedan denna makt vägrar att gifva de bestämda försäkringar, hvilka Schweiz har rätt att fordra, innan det kan bevilja fångarnes frigifvande. Följande dagen fattade förbundsrådet det beslut, att äfven afslå Frankrikes örbön för fångarne. Åltt Preussen på visst sätt afbrutit de diplomatiska förbindelserna med Schweiz meddelades redan i gårdagens tidning. DaANMARK. Kungen har amnestierat nitton f. d. officerare, hvilka deltagit i Slesvigholsteinska upproret och voro uteslutna ur 1852 års amnesti. Denna åtgärd är vidtagen i det uppenbara syftet att försona sinnesstämningen i hertigdömena. Riksdagen är nu åter församlad. Bland andra af regeringen väckta lagförslag må näm; nas ett om straff för djurplågeri. AMERIKA. Berättelserna om Walkers segrar i Nicaragua hafva bekräftats af de i Förenta Staterna utkomna tidningar; men skulle det äfven vara sannt, att Walker segrat, så är det äfven säkert, att man betydligt öfverdrifvit hans segrar. Dessa segerberättelser hafva imellertid haft sin åsyftade verkan att tillföra Walker förstärkningar från Newyork och Neworleans. 450 man hafva från dessa städer begifvit sig till Nicaragua. De senaste underrättelserna från detta land förmäla, att der herrskade lugn, men att Walker rustade sig till fortsättning af kampen. I Costa Rica fortsattes rustningarne till kriget emot Walker. San Salvador och GuateI mala sände hjelptrupper. I Den bekante franske kommunisten (abet I I I har aflidit i Hanvoo i Illinois, 69 år gammal. — — Niksdagen. —

9 december 1856, sida 2

Thumbnail