mea motionären. (IMUH ermrace, att man här hade a 20 mil till mötesplatsen, att stora kostna he derigenom skulle uppstå. och att den fattigare delen ar bafilkningen. som ej har något att försvara, ulle ga och söka sig ett hemland på anara sidan oc Om vi äfven beväpnade alla Svenskar både barn och fullväxta, så kunna vi dock ej hafva nagot hopp att för svara oss mot -ryssena, om den med allvar anfaller oss. Per Mattsson och Bergström från Kopparbergs län kunde ej instämma med motionären. Oman från Upsala län fann frågan vara alltför vigtiz att hand öst kasta öfver bord. Vi hafva ännu i friskt minne vårt fordna broderland, Finland, hvilket föll, derför att det i nödens och farans tid sakvade national-beväpning. IIistorien har flere gånger visat exempel på ett dylikt förhållande Frågan är af alltför stor vigt, att oj reformen skulle väcka betänklighet hos manga, men man borde alltid göra rättvisa åt det goda syfte. som låg till grund för motionen, hvilken vore väl värd att behjertas. Medin ville ej kosta böner på motionären, för att få honom att återtaga sin motion; trodde dock att man genom bifall dertill komme ur askan i elden Kunde ej gilla den princip, som ligger till grund för motionen En talare hade sagt. att rustning och rotering susa must och märg ur 3 vingarne, men ännu värre är det med de beklagansvärda småländingarne. Tala ren kunde ej komma hem, om han medverkade till an tagande af förslaget, tydå skulle hav blifva allmänt f raktad. m. m Mangel påminde. att, om också såsom ordspråket lyder, ,allt är icke guld som glimmar. borde vi påminna oss, att ryssen deremot har silfver som klingar, och att vi liksom andra länder deraf hafva en sorglig erfarenhet. Skolilberg från Nerike instämde med Mengel. och trolde att don Stårmle hären v vLerligen är tillräcklig vid paradle 1 odyliet, men ej i firans stund, då man behöfver 2 oro husen Da vore ej godt att stå utan vapen 7 ante ville ej helt och hållet instämma i motior. men t.:. utt den förtjenade att af utskottet noga sr et oov skärskådas. Anders Ersson från EMS ar förordade motionen och trodde att ej Så stora stnader skulle uppstå som man förespått. Talaren högaktade dem som talat emot motionen, derföre att det troligen skett af lilig känsla för fosterlandets väl, men ansåg att man ej borde förkasta motionen : Sahlström ville. sedan han tagit kännedom om motiverna för motionen, instämma i densamma. Vi hafva under en längre tid sofvit på våra gamla lagrar, Under en 40-årig fred, hafva vi ej vant oss att tänka oss vår ställning, ifall vi plötsligen blefve inkastade i ett brii. ande kris. Ville att nationalkänslan måtte höjas genom medel. som dertill vore fullt maktiga, och ett säant var, enligt talarens tanke, allmän folkbeväpuing. För Hb a 6 år sedan var ställningen sålan att man ansåg krig om icke såsom omöjliga, dock långt atligsna, och då hade man kunnat anse denna fråga för tidigt väckt. Icke så nu, då hela Europa är i jäsning och vi, förr än vi kanske ana, befinna oss i ett lågande krig l:vssland har i 200 år ständigt inkräktat på Sveriges områ e. och vi böra derföre vara på vår vakt. Vart anscende både utom och inom landet skulle mycket vinna, ifall svenska Bonde-ståndet med värma och ifver omfattade de i motionen angifne grunder. Flere ledamöter instämde häri Lageryren bemötte åtskilliga af de anföranden, som afqwifvils i anledning af hans yttrande; ansåg att Gottland ganska väl utfört idCen af allmän folkbeväpning, då ön kunde, i händelse af behof, uppställa 9,0 0 man. Vice talmannen Anders Andersson från Skaraborgs lin uppsköt att yttra sig till dess motionen återkom trån utskotte, då han ingalunda skulle sorsumma tillfället dertill. Nils La.son från Jemtlaad hade afhallit sig från deltage de i diskussionen, väl vetande att han uti äm net ej egde full insigt. Talaren trodde, att all som kunde göras, äfven borde göras för fosterjordens betryggande. Kändt och antaget är att det ej är numerärn af ett lands krigsmagt, utan den grad al ölnina dlen innehar, som gifver seger. Vår östra granne är I visserligen sådan att han gerna vil. inoräkta på Sveriges område, men vår belägenhet är sådan, att deta 6 ej kan vara förenligt med Englands intresse, och der lör kunna vi äfven, i händelse at behof, påräkna dess och Frankrikes understöd. Bäst är att nöja 033 med hvad vi för närvarande hafva. I Sedan flere ledamöter häruti instämt remitterades motionen till allmänna besvärsoch ekonomiutskottet Uti samma dags aftonplenum föranledde en al N Srcnsson från Skåne väckt motion om klockarlägeniwters besättande med lekmän och icke prestnän alla skåningarne och många andra ledamöter af, ståndet att instämma — Jonas Andersson från Östergötland hade väckt motion om anvisande af 15,000 riksdaler om året till ett seminarium far bildande af lärare för högre solkskolor. Atskillige talare, som erkände motionens goda syfte, t odde likväl att förslagets utförande skulle bli lör mycket tryckande, och att man först borde se till att de nuvarande skolorna blefvo tillbocligt utbildade. I Jonas Andersson utvecklade i ett muntligt företrag motiverna för sin motion och påpekade huru de föreslagna skolorna utgjorde ett medel icke blott till industriel förkolran, utan ock till sedlig och moralisk, hvilket såunda skulle mera förekomma brott och fattigdom, de I naturliga följderna af brista de bildning, än de kostsumma fängelserna. Nils Andersson hade väckt motion att statsutskottei måtte begära det K Mit ville befalla krigskolleg um och rendena att meddela utskottet gelörvaltningen af sj neraltörrådstörslager öfver alla armens och flottans förråder vid slutet at 1855, och att framdeles vid hvarje riksdags början sådana förslager afgilvas I sammanhang med propositionen om -tatsverkets tillstånd och behof. tnders Persson från Nerike och Ola Månsson, båda ledamöter at utskottet, upplyste att statsutskottet vid denna riksdag redan begärt sådana förslager. och Ola Månsson ogillade att man allutörmycket ville reglementera för utskottet. Gjord framställning, ad Nils Andersson is denne icke böra efmåtte återtaga motionen, ansåg i terkomma, utan bler den til utskottet remitterad. Från Plenum d 1 Dec. relereras i A.-B. följande: En at Sahlström väckt motion om anslag till en noralskolas inrättande af grefve kudensköld understöddes f en stor mängd ståndets ledamöter Johan Johansson från Nerike hade väckt molion OM usagans totala afskaffande eller att, om detta icke blefve eviljadt, åtminstone ingen annan än husbonde sjelt skulle ega utdela densamma. För notionen, i hvilken instämde, yttrade sig sär ahlström och många an diå s silt Anders Persson från Örebro län, Lekberg, Östman, ergström och Lagergren. — Bergström likväl med det rbehåll att husbonde må bibehålla rätt att aga mineråriga tjenare likasom egna barn. Per ik Andersson hade väckt motion om inköp för atens räkning till utdelning åt folkskolelärare af vissa xemplar af en mnemonisk lärobok för reducering af kKE sen vigten till det nya. Denna