ad IIIHI1111 IU iv ee NN höga pris och föreslog att de bästa inhemska kor skulle unpköpas och genom deras afkomma under en lår g följd af år förädlas; endast derigenom kunde syftemålet vin nas Motionären gladde sig åt det understöd hans mo I tion fått. och medgaf anmärkningen om olämpligheten af engelska djurförädlare, samt uttryckte likaledes sin glädje öfver att förse k blifvit redan gjorda, och jörklarade sig hafva äfven ur nationel synpunkt väckt denna motion. för att erigenom till en del motverka svenska lxnne s kända beklagliga benägenbet för allt utländskt och obenägenhet mot det inhemska; — at grefve Platen, I) som ville hafva ett särskilt anslag för detta ändamål; af hr lM. Tornerhjelm, som dock ansåg enda sättet vara I) att gilva premier åt de bäst uppfödda inhemska kreatur. och hollinderier vara otjenliga utan att i allmän het förädlingen borde öfverlemnas åt den enshkile IIL Adelborg förklarade skälet dertill att han ej begärt an nat anslag än det öfverski tt som redan finnes i anslaget för holländerierna. ha varit att, då under 12 är en l besparing i nimde anslag uppkommit, man tyck s hafva betänkt sig i afseende på utländska djuren. Grefve Platen gjorde en reservation mot det påstående att stamhollande ierna ej gjort någon nytta, i hvilken reservation hr v. Celsing instämde. — Vidare motionerades af Vr Tersmeden att rikets ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det med upphäfvande af kongl. brefvet af 1810, som söreskrifver läsning af Lindbloms katekes, föreskrift vas måtte. att religionsundervisningen i tolkskolorna skall meddelas genom läsning af Luthers lilla katekes, dock mindre som utanläsning, samt af bibelläsning och förklaring och utanläsning af psalm-verser, sant att denna religiösa undervisning skulle af prester medde Jas: anförande motionären den allmänt erkända och öfverklagade olämpligheten af Lindblomska katekesens användande vid den raliglioundervisningen, hvilken ock derigenom urartat till en allt religiöst lif dödande och ofruktbar utanläsning; m. ionen remitterades; hi Brakel. som under anförande. huru man med hvar dag blir klokare, föreslog ett amendement till sin förut afgifna motion sålunda. att rikets ständer skulle hos Kongl Maj:t antålla om framläggande så tidigt af en plan till Stockholms befästande mo tillfälliga anfall, och till Karlskronas befästande på landoch sjösidan, att rikets Ständer måtte kunna anslå medel till dessa arbetens sull bordande inom 6 år, samt till flottans förökande inom 15 år; friherre S. Stedinyk, att rikets ständer måtte förklara att statsråd har, vid afskedstagande före 65 lefnadsoch 30 tjenstår, rätt till pension af 4000 rdr rimt, hvilken, ifall han åter inträder i rikets tjenst, minskas med denna tjensts lönebelopp, och hvilken pension skall kunna höjas af näst derefter sammanträdande ständer; hr l. 0 v. Knorring om pension af 300 rdr åt löjtnant c E. Hahr; grefve D. Frölieh 1) om anvärsvande af frikårer; 2) angående förhöjning i lön för solkskolelärare och vissa vilkor för denna jörhöjnings uppbärande; hr Strale 1) om upphörande al bevillning å förordnanden för vaktknektar och vaktqvinnor vid säångvärden; 2) om upphörande af bevillning efter första och andra artikeln för nämnde betjening älvensom lör fånggevaldigrar; hr af MWeltersiedt om pension af 750 rdr åt Grunden, s. d. tjensteman å generalassistanskontoret; hr D. Silfverstolpe om förhöjning af 1200 rdr i anslaget till krigsvetenskapsakademien; hr Carleson 1) om tillägg till stadgan angående försvarslöse, att den, som blifvit urpsagd men ej atflyttar trån egorna, måtte af landsböfdingeembetet hållas till allmänt arbete; 2) om ett lån af 2,666,000 rdr under :0 år till en jernbana melJan Uvetlanda och Oskarshamn; grelve lHosse att ansla get åt professor Cronholm måtte höjas till 2000 rår; grefve Snoilsky 1) om ökadt anslag till iustitutet för dölstumma och blinda, 2) ett stadgande att hvad Kongl. Maj:t i bevillnirgstrågor beslutat, måtte, der ej andra förhålanden inträdt, ega gällande kraft; IIr Prodzensköld om lönereglering för kammarrättens tjenstemän I aftonen plenum väcktes motioner al gretve Anckarsvärd 1) art rikets ständer skulle för doraa del besluta at den enskildes skyldighet att fortskafla upphörandet resande, och denna skyldig hets ölvertagande at staten, som borde förena den med postförmgen, samt att för detta ändamål 1 million rår skulle ställas till KOugl. Maj:ts disposition under hvarje al söljande år, bordlades; 2) att statsutskottet måtte åläggas besörja utredning af och inkomma till rikets ständer med berättelse om huru de till neutraliteten anslagna medel blifvit använda, remitterades och skulle delgifvas medständenEn längre diskussion förekom vid h hBrukelamendement till sin motion i befästningstrågan Prestestundet Bland motioner, som remitterades. föranledde prof Carlson: väckta förslag om löneförhöjningar vid låroverken m. m., en diskussion, i hvilken biskop Annerj stedt, lektorerne Allen och Souden, kyrkoherden NOYdlund, domprosten Bring, doktor Säve, biskop Butsch, prostarne Ijunggren och Lagergren samt kyrkoherden Otterström yttrade sig, alla, med und antag af doktor Säve, med förord för motionen i dess väsendtliga delar. Kyrkoherden Nordlund afgaf till motiones tillägg och fortydligander dels med afseende på lönerna vid Stockbolms läroverk, dels med afseende på det föreslagna användandet af terminsafgiften, -om talaren ville nedsätta. Förhöjning af sistnämnda afgift yrkades deremot at domprosten Bring. Prosten lJunygren. med hvilken biskop Björk och prosten Ljungdahl förenade sig. sastade uppmärksambeten på nödvändigheten af löneförhöjning tör lärarne vid lär verket i Göteborg. Motionärens yrkande at fast lön för rektor vid de högre läroverken erhöll flere motståndare. Sedan prof Carlsson ytterligare utvecklat sina åsigter i ämnet samt yttrat sin tacksamhet för det välvilliga upptagande inom ståndet motionen rönt, bler densamma jemte deröfver algilne yttranden remitterad till statsutskottet. — Atskilliga utskottsbetänkanden, deribland konstitutionsutskottets memorial om sörändringar i grundlagarne och statsutskottets om antagande al kanslister i riksständen för uppsättande al referater för de allmänna tidningarne, bletvo bortlagda, hvarelter lölJande motioner afgålvos: : af prosten Rundyren: 1) om ändring i sockenstämmoförordningen i hvad angår röstberäkning vid socken stämmor, 2) om ändring uti grunderna för för-amlingsoch kommunalasgitters utgörande. 3 om ändring i kongl. kungörelsen den 22 Maj 1852 8 3, i fråga om rättigbet att använda minderåriga barn till arbete af prosten Wåhlander: om sribressrätt for kontraktsprostar; af prosten Almqvist: om understöd för hamnbygnad-företag på Wetterns Östra strand; af doktor Sandber : 1) att statskyrkans prester må ega rättighet och skyldighet att äfven begagna gamla kyrkohandboken, ha tekesen och psalmboken; att hvarken böter, fängelse elller landsförvisning emot de separatistiskt sinnade måtte användas samt i allmänhet intet verlåsligt straff, utom vid formliga lagöfverträdelser; att, i fall presterskapet på en ort ej ensamt förmådde leda de andliga rörelserna, kristligt sinnade prester måtte af konsistorium ditsändaga så Köenden. att alla författningar, som kunna