ning, icke ännu hunnit blifva derför tillräckliga. Till afhjelpande häraf ansåg tal. den omtalade komitsn böra inkomma till Riksens Ständer med förslag till särskildt statsanslag, för att deraf under tiden utbetala de af komiten bestämda, jemnare lönerna. Motionen remitlerades till Ekonomi-utskottet. Vid remiss af hr R. Ehrenbarys motion om böter för handel på söndag gjorde motionären det tillägg, att böterna skulle utgå med det bestämda beloppet för hvarje gång. Mot hr . Ehrenbirgs motion om förändring i fördelning af bränvinsförsäljningsskatten i hvad den föreslår att använda skatten till fattigvården, önskade hr 4. Ribbing och frih. Leuhusen att kommunerna må bibehållas vid sin nuvarande rätt att använda den till behölliga ändamål. Frih C. 0. Palmstjerna och Sprengtporten understödde frih. Lagerfelts motion om högre pension åt landshöfding Mörners enka och döttrar. Hr llaRHStromers motion omästraff mot misshandling af husdjur understöddes af hrr v. Koch och Sandströmer. Grefve Posses motion om grundräntans kapitalisering föranledde en längere diskussion, hvarvid först Grefve Gyldenstalpe, Anton, uppträdde. Sverige eger grundskatter af en mängd olika naturer. Vore det nu motionårens mening, att alla dessa skulle kapitaliseras, eller skulle detta7ske7ensamt med dem, som ingå till kronan under namn af ordinarie räntan och tionden? Tal antog det sednare, alldenstund deras uti K. M:ts nåd. proposition om statsverkets tillstånd och behof upptagna årliga belopp af 6 millioner rdr öfverensstämmer med den summa, hvartill de enligt motionärens uppgift skulle uppgå efter sin kapitalisering efter 5 procent, eller 120 millioner rdr. Bemötte motionärens uppgift, att det skulle vara svårt att i närvarande tid upptaga ett så stort statslån; motionären hade dock äfven sjelf påmint om, att det är penningebrist i landet, och huru skulle då jord-egarne kunna utbetala de stora summor, som dertill erfordrades? Tal. ansåg för sin del detta komma att väcka stora svårigheter. Betviflade för. öfrigt möjligheten för rikets ständer att kunna tvinga egarne af den skattskyldige jorden till att utlösa grundskatten. Detta vore ett våld mot egande rätten. Skulle utlösningen åter ske frivilligt, kunde man aldrig päräkna någon bestämd inkomst deraf, och detta åter skulle föranleda en osäkerhet, som vore högst farlig för de allmänna arbetena. Om man dock antoge, att hela grundräntan skulle blifva inlöst, ansåg tal. det dock vara lika skadligt för landet. Tal. sökte nemligen medelst en utförlig kalkyl, för hvilken vi. här icke kunna närmare redogöra, visa, att landet skulle derigenom förlora 6 millioner årlixen, emot om de för jernvägarne nödvändiga medlen upptogos genom inhemskt statslån. Hr Saudströmer, A. P., instämde med den föregående tal. och fästade sig hufvudsakligen vid olagligheten af en sådan åtgärd, som den föreslagna kapitaliseringen. Tal betviflade för öfrigt, om det, såsom motionären antagit, skulle vara någon fördel för jordbrukaren att, i stället för att betala en bestämd årlig skatt, ikläda sig en kapital-skuld, hvars ränta motsvarade samma skatt. Och om en jord-egare sedan icke hade någon möjlighet att erlägga den summa, hvartill den kapitaliserade grundräntan uppgår, huru skulle man då göra sig betald? Skulle man kanske indrifva det genom egendomens försäljning? Detta egde dock stora olägenheter. Frih. Raab, C. A., förordade motionen, ehuru han icke tyckte om formen för densamma Tal. ansåg det nödvändigt, att företaga en om-organisering af hela grundräntan och derigenom vinna en behöflig jemkning uti dess belopp Fann det orätt, att motionären föreslagit alla grundskatters borttagande, då det hade varit vida bättre och till ändamålet snarare ledande att föreslå alla skatters jemkning. Tal. utbredde sig öfver svårigheten i allmänhet att veta huru man skulle ställa till för att få nödvändiga medel för jernvägsanrläggningarna i denna tid, då penningebristen vore -å stor inom landet. Imellertid trodde tal., i motsats mot de föregående talarne, att det vore ganska möjligt att kapitalisera grundskatten, men ansåg detta böra gå så till att ingen tvingades till att genast inlösa den, utan skulle aflösningen bestämmas att ske efter 5 procent inom 40 års tid, hvaremot det skulle stå hvar och en fritt. som det önskade, att genast och på en gång kapitalisera den. Grefve Posse, G., försvarade sin motion, äfvensom det af några tal. klandrade sättet för denna motions uppställande, hvilket hade skett i sin största allmänlighet. Med afseende på sättet för kapitaliseringens verkställande ingick tal. fullkomligt på frih. Raabs förslag. Ansåg det för öfrigt alldeles icke omöjligt för jorden att utbetala den årliga summa, som till inlösningen behöfves, och detta skulle man lätt komma att inse, blott man icke fäste sig vid millionerna, utan tänkte på de obetydliga belopp, som skulle komma att utgå af hvarje egendom. Bemötte åtskilliga anmärkningar af grelve Gyldenstolpe IIvad det angår, att det skulle vara liättare för regeringen att kunna upptaga ett lån, än för den enskilde, så vore det mycket sannt, om det blefve fråga om ett statsläns upptagande ; hvaremot det blefve ett fullkomligt motsatt förhållande, om man skulle fästa sig vid ett inhemskt lån. Tal. gjorde slutligen några invänningar mot den af grefve Gyldenstolpe uppgjorda beräkningen. Efter några ytterligare yttranden af grefve Gyldenstolpe och frih. f.aub. remitterades motionen, Hr Estenbergs motion om nedsättande af ett utskott till behandling af kyrkliga ärenden afslogs. Hr A. Ribbing förklarade sig sinnad att återupptaga förslaget om ett ecklesiastikkollegium. Friherre 4. v. Knorrings motion om ett särskilt utskott för behandling af löneförhöjningarna för tjenstemän erhöll af motionären den förändring, att statsutskottet skulle erhålla en förstärkning från hvarje stånd af fyra ledamöter, hvilka skulle arbeta som särskilt afdelning Sedan friherre S. Stedingk talat för afslag, och då flere talare anmält sig, samt landtm-rskalken förklarat sig vara förhindrad af såväl flere paragrater i riksdagsordningen, som 27 paragrafen i regeringsformen, att framställa proposition på bifall, återtog motionären sitt förslag. Nya motioner väcktes: af hr v. Seth, angående vägarnes underhåll och förbättring; af hr Ehrenhoff, om en afgifts påläggande å ridderskapets och adelns medlemmar för bestridande af reparationer å riddarhuset; af hr K Bildt, om förhöjning i aflöningen för befälet vid Gottlands nationalbeväring, hvilken motion understöddes af hr af Dalström; af hr Ridderstad, om en grundlig revision i regleringen af lönerna vid flottan, hufvudsakligast till förbättrande af manskapets och det lägre befälets löner; af grefve E Taube, angående huru förhållas bör, då tjensteman af sjukdom vansirne eller blindhet under längre tid förhindrats förrätta sin tjenst; af frih. Sprengtporten, om anslag till inköp af inhemska mästares arbeten; af grefve Adlersparre att skolan i Christinehamn måtte blifva ordnad i likhet med den i Filipstad; grefve v. Platen förenade sig i friherre Sprengtportens ofvannämde motion och, under anförande af artisten Larssons utmärkta skicklighet. förordade till in