Riksdagen. Riksdagsreferaterna börja nu uppsvälla till den vidd, att vi äro bekymrade huru vi skola kunna någorlunda fullständigt återgifva dem till våra läsare. Ganska litet kan äfven sammandragas, enär motionerna framställas, i största möjliga korthet och diskussionerna, om de skola någorlunda återgifva talarnes tankar, icke få alltför mycket stympas. Vi vilja emellertid göra vårt bästa, genom utvidgande af tidningens format, att ingenting af vigt må blifva förbigånget. Hos Adeln bar Hr C. F. Ridderstad armält att det är anledning till anmärkning mot förre Utrikesministern och de statsråd, som med honom deltagit i de ministeriella målens afgörande under de förra åren. Motionen remitterades till konstitutionsutskottet. För öfrigt förekom vid Plena d. 29 Nov. Ridd. och Adeln. Hr rv. Kochs motion om en kommittås nedsättande för uppgörande af förslag till reglering af presterskapets löner, framkallade det yttrande af Grefve Liljencrantz, att på samma gång en annan reglering borde vidtagas, som är lika nödvändig, nemligen med presterskapets boställen. Prester-kapet, som nu erhåller en högst ringa afkastning af dessa, skulle kunna få dem fördubblade, om det blefve anbefaldt, att de skulle utarrenderas åt personer, som egde verklig duglighet och förmåga att sköta landtbruket efter de nya grundsatser, som för det göra sig allt mer gällande. Då skulle desse boställen kunna inbringa betydligt, hvill.et deremot icke nu är möjligt, emedan presten dels icke sjelt är jordbrukare, dels hvarken kan eller bör kunna hafva tid att egna sig deråt. Genom det nu gjorda förslaget skulle ett öfverskott kunna erhållas till medel för att tillräckligt aflöna de nu så illa betalade komministrarne och adjunkterna. Presterskapets privilegier lägga icke heller något hinder i vägen härför, emedan der säges endast, att de inkomster, som redan tillkomma detta, skola bi behållas oafkortade åt detsamma, men deremot föreskrifves der alldeles icke, att sådana orimligheter skola stå qvar, som att en prest skall hafva orimligt stora, en annan åter så godt som inga inkomster. Ånhöll, att havs yttrande skulle såsom ett amendement få åtfölja motionen. Frih. Raab, A. C., förordade på det ifrigaste hr von Kochs och grefve Liljencerantzs förslag. Presterskapets inkon ster, sådana de nu utgå, äro högst tryckande för folket; men derjemte äro de äfven så beskaffade, att de nödvändigt skola väc a ett ytterst ob hagligt förhållande, tvedrägt och missnöje mellan församlingsbon och presten, och detta står icke särdeles väl tillsammans med prestens kall att vara den, som råder och tröstar sina socknebor. Tal. påpekade äfven orimligheten af, att så ofantligt stora inkomster skola vara anslagna åt biskopar och somliga pastorer, då deremot andra prester knappast hafva sitt dagliga bröd Önskade, att det högre presterskapet skulle hafva större och deras anseende motsvarande löner, men ville derjemte att det lägre presterskapet skulle hafva en anständig bergning, så att det icke vidare måtte behöfva ligga församlingen till list genom så godt som tiggeri. I anseende till prestens oförmåga att sjelf sköta sin jord föror ade tal. äfven utarrenderandet af presterskapets boställen. Crefve Liljencrantz omnämnde, såsom tillägg till sitt yttrande, att om de här gjorda förslagenltill en lönereglering för presterskapet skulle gå igenom, skulle na