Såsom en binäring till jordbruket kan ännu bränvinsbränningen räknas, ehuru denna näringsgren på sednare tider betydligen inskränkts, så att den för närvarande ingalunda i detta län har samma omfattning, som uti de flesta andra landskap. Antalet af till beskattning uppgisna brännerier, som år 1831 uppgick till 1,480, utgjorde år 1841 endast 881 och år 1850 blott 215. År 1855 tillverkades bränvin inom länet vid 15 större och 6 mindre brännerier, med ett tillverkningsbelopp af tills. 261,899 kannor. Antalet af sockenhandtverkare eller yerningsmän å landet har under de sednare åren i betydlig mån ökats. De utgjord.s af: 1841 1850 1855 handt-lärlin-handt-lärlin-handt-lärlinverkare. gar. verkare. gar. verkare. gar. Färgare. — — Garfvare... 1. 1. (ilasmästare. 3. 2. IIattmakare. — — Kopparslagare— — — Murare .... 2. — 4 — Målare .... 5 — — ll I — NEN NON I — Skomakare .. 31. 26. 122. 41. 128. 15. Skräddare .. 17. 9. 106. 16. 127. 8. Smeder. ... 9. 3. 23. — 8. — Snickare ... 1. — 29. 2. 47. 4 Tunnbindare.. — 1. — — 1. Urmakare .. — — — — 4 — Vagnmakare. 1. 5. — 3. — Summa 65. 11. 308. 66. 361. 10. Inom länet har folkundervisninyen numera I blifvit bragt derhän, att uti alla socknar skolor äro i verksamhet, churu inom de flesta endast flyttande skolor finnas. Likväl är det ännu långt ifrån, att folkundervisningen kan anses vara fullständigt ordnad. Af de i skolåldern varande barn är det nemligen föga öfver haliva antalet, som ordentligt begagnar undervisningen. Liknöjdhet hos barnens föräldrar och målsmän har väl någon skuld till denna bristfällighet, men hufvudsakligen de fasta skolornas aflägs nhet för mängden och de flyttande skolornas felaktiga inrättning å de flesta ställen. Bland länets städer har Göteborg vunnit en högst betydlig förkofran, så att den numera icke allenast är en af rikets förnämsta handelsstäder, utan äfven blifvit en vigtig fabriksstad. Dess folkmängd, som, med Carl Johans församling, 1841 utgjorde . . 23.627. och 18500... 28,367. hade 1855 stigit till ....... 32,668. Stadens sjöfart har äfven vunnit en högst betydlig förkofran, ty då under år 1836 vid stadens tullkammare från utrikes orter inklarerades 606 fartyg af 11,962 läster, inklarerades derstädes 1855 1,418 fartyg af 91.305 läster. Göteborgs tulluppbörd har äfven varit uti ett högst ansenligt och märkligt sti-1831—1540 968,301 oo? 1841—1850 1,595,772 oo? 1851—1854 ? 2,224,034 ? år 1855 3,199,885 Den betydliga tillväxt, som Göteborgs tulluppbörd enligt förestående sammandrag vunnit, är så mycket mera bevisande om rörelsens förkofran, som under den tidslängd, hvilken sammandraget omfattar, åtskilliga i tulluppbörden ingående afgifter, såsom konvojafgiften å utgående varor, lästetalsafgiften och stämpelafgiften upphört, samt tullafgifterna å utgående veror till största delen försvunnit eller blifvit betydligen nedsatta, och å en stor del inkommande varor dels alldeles upphört, dels blifvit förminskade. Hvad Göteborgs fabriksrörelse beträffar, så har denna uuder de sednare åren förkofrats till mera än två tredjedelar högre tillverkningsbelopp. Stadens fabriker voro väl åren 1850 och 1855 lika många eller till antalet 109, men de hade det förra året 1,730 arbetare och 1,498,644 rdr bko tillverkningsvärde, men deremot det sednare året 2,294 arbetare och 2,515,587 rdr tillverkningsvärde. Länet innehåller för närvarande 2,874 förmedlade och 3,262 oförmedlade hemman, hvarå underhållas 19,658 hästar, 3,107 oxar, 40,051 kor, 18,503 ungboskap, 62,055 får, 18,540 svin och 292 getter. Länets hela uppskattning. värde utgör 16,609, 192 rdr, och dess samtliga statsbidrag 570,876 rdr bko. 2—— — DL RTR gande. såsom af nedanstående sammanställning synes. Den utgjorde nemligen: å en 1821—1830 i medeltal (57,02 1 rdr bko