gen, utan borde den försoning med församlingamn, som aflösningen innebure. då den skedde f tadkommen offentlig förargelse, äfven vara offentlig, och sålunda förrättningen böra försiggå i kyrka eller sakristia. I denna åsigt syntes biskoparne Butseh och Björck samt prostarne Carlander, Frimansson, Säve, Melen, Nordlander och Rundgren hufvudsakligen sammanstämma. D:r Sandberg prisade de vi görande verkningarne af den nya stadgan om enskilt skrift och aflösning; men yttrade sin önskan att formuläret i handboken måtte förändras. Anmärkningarce åtföljde motionen till lagutskottet. Vidare remitterades sistnämnde motion i afseende på själavården för arbetare, anställd: allmänna arbetsföretag; d:r Sandberys motion om förhöjning af folkskolelärares lönevilkor, som förordades af prosten Gakne, hvilken dock ansåg för sakeas framgång klokast att begära något mindre än motionären; kyrkoherden Oerstrom ansåg att, oafsedt hans yttrade synnerliga förkärlek för folkskolans ärare, hvaraf han sjelf handledt öfver 300, han likväl måste afstyrka sörökade anslag för dem, emedan han trodde att, om ock i närvarande stund medel ärtill skulle med någorlunda lätthet kunna beredas, ndringen dock snart nog skulle komma att bli va ytterst betungade för svenska folket. För öfrist ville talaren ej gifva något åt folkskolelärare förr än det lägre presterskapets vilkor blifvit förbättrade. D:r Sandbery anmärkte, att under kyrkans d sposition låge stora tillgångar, hvilka, om de rätt fördelades, nog skulle räcka till förbättring af det lägre prosterskapets löner, men folkskolelärarnes nuvarande knappa underhåll skulle, om intet gjordes att förbättra detsamma, snart hafva folkskolans förfall till följd, i det dels lärarne skulle nödgas söka biförtjenster och derigenom åsidosätta sitt kall, dels de skickligaste af dem öfvergifva folkskolan och egna sig åt andra mera lönande sysselsättningar. Vidare remitterades lektor Sondens motion, med förslag till förändringar i sista bränvinsförfattningen, äfvensom rörande förtullning af utländska spritdrycker; kontraktsprosen Emanuelssons Om ändring i sista bränvins-försäljnings-författningen i fråga om gästgifvares rätt att försälja bränvin, samt samma motionärs, rörande underdånig hemställan om fastställelse af förslaget till tvenne nya årgångar predikotexter, remitterades äfvenledes, den sistnämnde till ståndets enskilda utskotts pastoral-afdelning. Följande motioner väcktes, som samtligen bordlades: af biskop Björck om förändrad organisation af folkskoleväsendet, åsyftande hufvudsakligen minskning af de examingärade folkskolelärarnes antal och i stället ett ordnande af undervisningen i enlighet med grefve Rudenskölds metod samt indragande ar en mängd seminarier och inrättande af hufvudse narier i universitetsstäderna: d:r Sandberg om förhöjning af produktions-skatten å bränvin, så välistörre som mindre brännerier, till 75 öre riksmynt per kanna, samt om andra förändringar i bränvins fattningen; lektor Söderberg, om förhöjning i aflöningen för musikdircktörer vid elementar-läroverken; d:r Nordlander, om 18.000 rdr anslag till Serafimerlazarettet, samt om höjande af stämpelafgiften för spelkort; d:r Björkman, I:o att alla i sednare tider till prestgårdar anslagna hemman måtte tillerkännas samma frioch rättigheter, som äldre sådana åtnjuta, samt 2:o om ändring af IIandelsbalkens 17 8: prosten Landyren, 1:o om årligt statsanslag al 10 åå 20,000 rdr imt till fö rkande af polisen i de trakter, der sådana åtgärder äro mest af behofvet påkallade, 2:o om skärpta föreskrifter i afscende på kyrkotukten, åsyftande hufvudsakligen motionen att införa offentlig bannlysning, som verkställes vid brott, för hvilka lagen fordrar skrift och aflösning, genom kyrkorädet; men vid sådana gröfre förseelser, der enskilt skrift cj af lagen stadgas eller vid förargelseväckande lefverne, som cj af lagen kan åtkommas, genom en särskilt öfver kyrkorådet ställd myndig het, bestående af 12 medlemmur, hvaraf minst två trediedelar borde vara prester, från hvilken myndighet besvär finge anföras hos domkapitlet; slutligen väcktes af kyrkoherden Otterström motion om upphäfvande af stiftsseminarierna för folkskolelärare och anläggande af helst ett enda centralseminarium eller ock några få sådana, hvilka helst borde förläggas på landsbygden. Boriyareståndet. Till vederbörlige utskott remitterades följande motioner, nemligen: hr Rydins, anslag till jernväg melan Borås och Herljunga; hr Odmanssons, om framställning hos K. M:t, rörande försäljning af kronan tillhöriga tomter i Landskrona; hr Renströms, angående vexelkontrollören Svedbergs uppförande på indragningsstat; br Almoyrens, om anslag af 30,000 rdr till inrättande af törbättrade handelsskolor i tre af rikets städer; hr Stenqvists, om statsanslag för sänkning af sjöarne Kolsnaren och Wiren i Södermans lands län. samt utrifning af tvenne vattenverk; hr Bergs, om anslag till hamnbyggnaden i Strömstad; hr Nygrens, om nedsättande utaf bevillningen för handel och näringar till 1 procent, i likhet med bevillningen för tjenstemäns löner; hr Kistners, om sträc kande af ytterligare en telegraftråd mellan Stockolm och Göteborg; samt hr Rönn! blads, om ändring af 18 8 och 23 6 mom. af 1853 års förordning rörande fattigvården. — På bordet begärdes följande motioner, nemligen: af hr Wetterbery I:o om förändrade straffbestämmelser för skogsåverkan samt 2:o om förbättrad skogshushållning; af hr Ilenschen 1:0 om åtskilliga ändringar i allmänna lagen, till större delen vid förra riksdagen väckta och sådana de finnas upptagna i bilagan n:r 190 till borgareståndets protokoll vid nyssnämnde riksmöte, samt 2:o om underd. anhällan hos K. M:t, att nådig proposition med förslag till civillag måtte vid nästa riksdags börj af Rikets Ständer framställas; af hr Renström Om stärkning af länefonderna för belåning af vågförde jerneffekter; af hr Alngren om ändring i nu gällande Banko-reglementets stadgande, rörande medels emottagning på uppoch af-skrifnings-räkning, 167 mom. 9, så lydande: Ränta godtgöres icke a medel, som kortare tid än 30 dagar å räkning innestätt!); af hr Thomee angående statsanslag för förbättrande af kommunikationerna inom Jemtlands län; af herr Bodell 1:0 om uppskof med anslag eller län till jernvägsbyggnader samt isynnerhet till bibanors anläggande, och 2:o om kyrkolagarnes revision, bascrad på 16 Regeringsformen och Augsburgiska bekännelsen. — Till lagutskottet remitterades allm. beoch ekonomi-utskottets betänkande nir 2 i