Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1856, sida 2

MUM Rv 0 44 17 vi1dI B0U018) UVI 1414 qvarlåg för storm. I går afton har, enl. depesch, isen der blifvit sönderbruten oth är svag öfverallt. Wenern och Philipstad lågo ännu qvar i Wenersborg. — Af Fedrelandet inhemtas, att den Köpenhamnska studentsångföreningen, såsom gengäld för Lundensarnes biträde vid den igårdagstidningen omnämnda konserten, lofvat desse sistnämnde att till nästa vår biträda vid en konsert i Lund. — Wermlands-Tidn. innehåller följande berigtigande af en till tidn. Riksbladet insänd uppsats, hvilken äfven Hand.-Tidn. nog oförsigtigt återgaf. Det är derföre med glädje vi nu meddela de upplysningar, som tjena att visa saken i dess rätta dager, visande tillika att Riksbladets insändare antingen sjelf varit förd bakom ljuset, eller velat missleda andra. Uppsatsen i W. T. lyder sålunda: Undertecknade, samtlige dels boende och dels sfastighets-egare inom Carlstads Länsmans-distrikt, hafva dels sjelfva läst, dels hört omtalas en i Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning för den 29 sistlidne Oktober införd artikel, efter uppgift insänd från Kristinehamn till den nya Tidningen Riksbladet, deri bittert klander uttalas mot Herr Landshöfdingen och Kommendören Oldevig, för det han, vid nyligen gjord tillsättning af den lediga kronolänsmans-befattningen inom Tingslaget, med förbigående af Landskanslisten Edsberg, som i aderton år tjenstgjort vid Landskansliet, till kronolänsman konstituerat uppbördsskrifvaren Carl Sandelin. Vi anse för en skyldighet att i en fråga, som så nära rörer våra intressen, offentligen träda upp, för att mot insändarens förtal freda vår Landshöfding och lägga hans rättvisa och ädla handlingssätt äfven i denna del i dagen. De fleste af oss känna personligen Landskanslisten Edsberg såsom en rättänkande och redbar man, förtjent af allmänt förtroende, och tro oss äfven veta, att han eger det af Herr Landshöfdingen, som under en lång följd af år varit i tillfälle att på nära håll taga kännedom om hans förtjenster. Att det under sådana förhållanden skulle varit Herr Landshöfdingen en tillfredsställelse att gifva den ifrågavarande tjensten åt Edsberg äro vi öfvertygade om, derest han ansett denne dertill passande; men detta kunde näppeligen vara fallet med en person, som vid snart femtio års ålder aldrig befattat sig med de till en Länsmans-befattning hörande göromål eller innehaft förordnande att en sådan förestå, hvartill kommer, att han med en svag helsa svårligen skulle vänja sig vid det rörliga lif, som med en dylik tjenst bör vara förenadt, för att kunna uppfylla dess åligganden. Det var troligen kännedomen härom, som kom Herr Landshöfdingen att, med uppoffring af egna sympatier för Edsberg, till Länsman utnämna Sandelin, hvilken i likhet med Edsberg aflagt akademisk examen, i åtta år oafbrutet tjenstgjort på kronofogde-kontor och under tiden haft flera förordnanden att förestå så väl kronolänsmanssom häradsskrifvareoch kronofogde-tjenster samt derunder, enligt hvad vi hört sägas, med både redbarhet och raskhet skött dessa befattningar. Vi anse oss derföre stå i största förbindelse hos Herr Landshöfdingen, som vid denna tillsättning i första rummet sett på intresset för orten att erhålla en redbar, skicklig och tillika kraftig Länsman, som eger vana vid sin tjensteutöfning och för densamma ej behöfver begagna ofta. mindre pålitliga personer; och jemte det vi uttala vår stora belåtenhet med och tacksamhet för denna Herr Landshöfdingens omtanka, hoppas vi, att den större allmänhet, inför hvilken Herr Landshöfdingen blifvit klandrad, måtte fästa mera afseende på denra förklaring af i orten boende män, än på en anonym insändares misstydning af ett opartiskt och berömvärdt handlingssätt. I November 1856. L. G. Orn. Chr. N. Schröder; G. Bengtson; P. M. Warodell; P. Norbäck; H. R. Warodell; O. G. Norbäck; B. Ullman; R. Weidling; Fritz Clarholm; C. F. Uggla; G. Örn; Oscar Örn; Fredr. Friberger; Nils Månsson; P. M. Nilsson i Grossbol: Magnus Jansson i Engebäck; Petter Jonsson i Wähle; Joh. Jonsson i Crontorp; J. Pettersson; Jonas Jönsson i Klingerud; Lars Olsson i Grönäs; Anders Jonsson i Skåne; Lars Jonsson i Rusberg; Anders Andersson, Hjerpetan; Nils Andersson i Dye: A. Renhult; Jan Fröding; E. 0. Palm; E. A. Hård; P. W. Dahlgren. Uti förestående instämmer äfven C. G. Weinberg, ord. domhafvande i Carlstads tingslag. — Den nya aflöningsstaten för telegrafverket i riket slutar, enligt hvad Nerikes Allehanda berättar, med en summa af 180,300 rdr rmt. Af denna summa aflönas: 1 chef med .. sr ee 2 5665000 rår. 3 intendenter å 3,.500. 10,500 1 sysikee. 500 1 sckreteraarr... 2,000 ? 1 kasse. 2,000 ? 1 rcviseeer... 2,000 7 3 kammarskrifvare å 900..... 2.700 ? 2 vaktmästare (i Stockholm) å 500 . 1.000 5 12 direktörer a 2,000 . ÖQ. 24,000 ? 52 kommissarier å 1.200..... 62.400 69 assistenter å 900... 62,100 elever, obestämdt antaa... 5,100 Summa 180. 300 rdr. Dessutom aflönas de särskilda stationernas uppassare dels genom här icke upptaget anslag, dels genom de s. k. budpenningarne; äfvensom vaktarne å 15 rdr pr mil i ofvanstående stat ej äro upptagne. Då det talas om en ny, fullständigt uppgjord aflöningsstat för telegrafverket, måste detta hvila på ett misstag. Vi veta nemligen icke hvem som skulle uppgjort och fastställt en sådan stat. Såväl hela det nybildade verkets organisation som dess aflöning lärer väl nemligen komma under Rikets Ständers pröfning och beslutande-rätt. NOoO Å me 1 2