lands Stormakter InHBALL IIII däfldhå II0IVYGTF, bvilket icke synes vara riktigt ense med sig sjelit huru det skall förhålla sig i denna sak. Fädrelandet befarar, att kungen finner sig försatt i det alternativet att endera, ehvad följden deraf än månde blifva, afslå Tysklands fordringar, eller ock bryta med den liberala politik han hittills alltid gifvit företrädet. En tronafsägelse vore det enda medlet att befria honom från detta pinsamma val. Deremot anser Dagbladet ställningen icke vara så betänklig och söker förringa vigten af tyska förbundets mellankomst. Berlingska Tidenden iakttager en fullkomlig tystnad, hvilken icke heller är utan betydelse, då äfven detta blad i likhet med de begge föregående, representerar en fraktion af kabinettet, nenligen ministern Scheele. i Notiser från Frankfurt och Berlin förmäla, I att grefve Rechberg, Österrikes representant vid l förbundsdagen, kommer icke endast att andraga det förbundsdagen må taga hertigdömet Holsteins besvär i betraktande, utan äfven att föreslå en direkt interpellation till Danmark, som i vissa fall skulle åtföljas af en aktiv intervention. l ENGLAND. Enligt Morning Chronicle skulle drottning Victoria åter befinna sig i den intressanta situation, att konungahuset har utsigt att förökas med en ny medlem. Hennes äktenskap med prins Albert har, såsom bekant är, varit rätt fruktsamt, då det tills dato välsignats med 8 arfvingar, 4 prinsar och 4 prinsessor. Den iälsta, den med prins Fredrik Wilhelm af Preussen förlofvade prinsessan Victoria fyller 16 år den 21 dennes, och den yngste, prins Leopold, är 3 är gammal. ÖSTERRIKE. Kejsarens och hans gemäls afresa till Italien skulle bestämdt ega rum den 18 dennes. De tänka uppehålla sig der ända in i Januari, Tre hela veckor skola egnas åt Venedig, och alla större städer blifva hugnade med en kejserlig visit. Kejsaren medför en amnesti, hvaraf hofvet och regeringen väntar den bästa verkan. Il NEAPEL, Bland de s.k. statstörbrytare, hvilka kung Bomba nu benådat nämnes hertigen af Serradifallo, som var president i sicilianska senaten 1848 och i denna egenskap deltog i den deputation, som besagde år erbjöd sicilianska kronan åt hertigen af Genua. I TURKIET. Notiser från Konstantinopel af d. 7 dennes öfver Triest förmäla, att alla de förra ministrarne bibehålla sina portföljer under Reschid Pascha Det har alltså endast skett ett ombyte af storvizirer. Till Marseille har anländt notiser från Konstantinopel af d. 8 dennes. Hr MReil har återvändt till England, för att der redogöra för resultatet af sina förberedande arbeten på Eufratbanan. General Chesney har stannat i Konstantinopel för att leda till slut underhandlingarne om vilkoren för utförandet af nämnde bana. Hamnen vid banans ena ändpunkt skall anläggas vid mynningen af Orontes. — Ismail Pascha, chef för turkiska armeen i Asien, har af zaren erhållit hvita örns-orden. Denna utmärkelse har, tillägges det, blifvit honom till del för hans förfarande i Kars. I levantiska farvattnen ha grasserat starka stormar. 300 med spanmål lastade fartyg, till största delen kommande från Donau, hade passerat Bosforen. Enligt en notis från Bukarest af d. 29 Oktober ämnade turkiska regeringen befästa Giuergevo och der inrätta ett läger för 25,000 man. SPANIEN, En pariser-korrespondent i LIndep. belge omtalar de ränker, som bedrifvas vid spanska hofvet af prestpartiet för att få statens styrelse i sina händer och återinföra den sakernas ordning som herrskade i den gamla goda tiden, då inquisitionen stekte kättare vid sakta eid. Erkebiskopen af Toledo, biskoparne af Osma, Åvila, Huesca och Burgos stå i spetsen för dessa svarta stämplingar. Folket, som märker hvad som föregår, är högligen förbittradt på presterna, för hvilka de förr hyste en så oinskränkt vördnad och förtroende. Väl är det imellertid, att folket fått ögonen öppna och inse hvad kyrkans tjenare äro för gynnare. Såsom det nu är kan det icke bära sig länge. Antingen måste Narvaez vika för motpartiet, eller måste han på allvar bryta med detsamma. I förra fallet är förr eller senare en revolution att förvänta, som torde bli radikalare än någon af de föregående. Detta vore ock kanhända det bästa och nyttigaste för Spanien. De dekreter, som utkomma, visa imellertid att ministören icke har några fasta principer, utan vacklar emellan 2:ne systemer. Den hvarken vill eller vågar helt och hållet bryta med tidsandan och de konstitutionella grundsatserna, men å andra sidan saknar den mod och vilja att motsätta sig prestpartiets och