Musik. Enligt löfte gå vi i dag att i korthet redogöra för mamsell Enequists i förrgår å Bloms gal gifna konsert. Konsertgifverskan uppträdde med tvenne arier, neml. ur Ernani och Barberaren i Sevilla, och fyra romanser: Das erste Veilchen och Friihlingslied, båda af Mendelsohn, samt Serenad af Josephsson och Hon skrifver af vår utmärkte tonsättare A. F. Lindblad. — Företrädesvis lyckades mamsell Enequist i Arian ur Barberaren samt den högst intagande romansen af Lindblad. Hennes röst är visserligen måhända mera skarp än voluminös, och man saknar hos densamma den nordiska, vemodsfulla och hjertat tilltalande timbren, men den eger dock mycken böjlighet, bvarom en utmärkt ren och praktfull drill, samt en ganska ovanlig färdighet bära särdeles fördelaktiga vittnesbörd. Hvad sjelfva uttrycket i sången och tonbildningen beträffar må vi dock tillstå, att desamma -— i vårt tycke — ej voro rätt tillfredsställande. Emellertid tro vi att mamsell Enequist, med de ressurser hon för öfrigt eger, går en vacker framtid till mötes och att den unga sångerskan skall skörda många och rika triumfer — måhända dock mera i konsertsalen än operan. Herrar Smetana och Czapek biträdde beredvilligt äfven vid denna musiktillställning och skördade lifligt bifall. Att mamsell Enequist för sina berömvärda och vackra bemödanden rikligen och välförtjent belönades af den serdeles animerade pu: bliken, hafva vi redan omnämt.