da, och att man bör antaga en riktig grundsats. Talaren visade lagens skadliga verkan på samhället och den enskilte: huru denne ej skyddas af densamma för ocker, som ändock finner utvägar att preja genom förlägenhetens begagnande till förskrifningar af högre belopp, än som verkligen erhållits. hvilket vore det farligaste slag af prohoneeri. och genoem kommissionsarfvoden, omsätiningar m. m. Lagen tvingar sålunda den enskilte, att i sin förlägenhet inlåta sig i kreditaffärer. der förlusten är störst, och att vända sig till mindre hederliga personer, samt åstadkommer följaktligen större olägenhet än skydd. Samhällets skada är ännu större, ty då i våra penningetider kapitalisten 43 utlemnar sina penningar utan större vinst, och då sådant ej tillåtes ske, vorkar detta förlamande på näringarne. Lagen förhin drar äfven en rationel bankrörelse samt är upphofvet till skadliga vanor i kreditförhällandena. Om man i fall af behof finge låna mot högre ränta, så vore detta bättre än begagnandet af den långa kredit, som nu brukas. Slutligen får man ej glömma dess verkan på kapitalernas dragande ur landet, då penningens värde i andra länder är högre, vid hvilka tillfällen silfver uttages ur banken, för att på ana dra håll göra sig till godo detta högre värde. Tal. skulle kunna tillägga mera, men ansåg det anförda vara nog, och hoppades all möjlig framgång åt motionen. — Sedan hr A. Ribbing gjort ett ytterligare tillägg af skäl för densamma, remitterades motionen till lagutskottet. Öfrige bordlagde motioner remitterades till vederbörande utskott. Hr P. R. Tersmeden väckte motion, att rikets ständer skulle ingå till K. M:t med underd. anhällan att låta utarbeta ett förslag till lag för sockennämder och länsrepresentationer gamt, sedan vederbörande myndigheter och menigheter deröfver blifvit hörda, framlägga berörde förslag för näst härefter sammanträdande ständer. — Motionen remitterades till ekonomiutskottet och skulle delgifvas medstånden. Hr F. A. Cederschiöld väckte 3 motioner, som 16mitterades till statsutskottet: 1) om anslag af 6000 rår till en normalskola för bildandet af lärarinnor i flickskolor samt om vissa kontroller öfver enskilta pensionsanstalter; 2) om anslag af 3000 rår till pensioner åt ålderstigna barnmorskor och till belöningar åt sådana. som deraf gjort sig förtjenta; 3) om en lön af 100 rdr åt direktören vid allmänna barnbördshuset utöfver hvad han såsom professor vid Carolinska institutet uppbär. Hr Arnell väckte motion, att alla f. d. bergslagshemman må erhålla befrielse från så stor del af den frälseränta, som nuvarande bergslagshemman redan erhållit eller under denna riksdag erhålla. Remitterades till statsutskottet. Frih. C. A. Raab väckte 3 motioner, hvilka alla begärdes på bordet: 1) om förändring i tiden för tings hällande; 2) om tillägg till fattigvårdsförordningen, så att med straff belägges: liderlig qvinna, som föder barn, hvilket kastas på fattigvården, och make eller maka, som öfver 8 dygn är borta från sitt hus, så att fattigvården derom måste draga försorg; och 3) ett förslag till länsnämder. Hr Äkerman motionerade 1:o ett anslag af 25500 rår för en gång åt landtbruksakademien till bygaande af bostad åt en inspektor vid dess experimentalfält m. m,, samt 2:o en pension af 750 rdr åt aflidne f. d. statsrådet Poppii ogifta oförsörjda döttrar; hvilka motioner remitterades till statsutskottet. Hr W. F. Dalman väckte motion om upphörande af bördsrätten så väl i stad som på landet. Motionären anförde bland annat för det totala afskaffande af denna föråldrade och numera endast till egennyttiga beräkningar ledaude tvångsrätt, de motiver som blifvit anförde af lagberedningen, och gillade icke blott af landets utmärktaste rättslärde, expeditionssekreteraren J. G. Richert, professorerne Schlyter och Bergfalk, utan äfven af rikets nuvarande högste embetsman, h. exc. justitiestatsministern Gänther. Slutligen dels bordlades dels remitterades de afgifna kongl. propositionerna. 0 ::: pdssssdm pdpsssspp vw