är liten, begagnar han mot ringa afgift en förut anställd skogvaktare. Dessa prirat-skogvaktare, hvilka tillika kunna vara statens, stå under jageristatens uppsigt och förpligtas af ortens jägmästare med detsamma åt honom öfverlemnas det reglemnnte, hvarefter han har att handia ). Genom dessa erhåller Staten underrättelse huru privatmannen vårda sina skogar och hvilka ibland dem måste ställas under statens förmynderskap (Beförsterung). Gesetz vom H 1854. En allmännare vård om ett lands skogar är omöjlig att åstadkomma utan genom en, efter landets och skogarnes storlek rättad personal, hvilken utför och öfvervakar en vis lagstiftning i skogshushållningen. Äfven i detta fall är Baden ett mönsterland. Det har icke skytt någon kostnad 4), blott ändamålet, skogarnes bevarande och kultiverande, kunde vinnas. A 275 qu.mil yta, som Baden har med nära Ii mill. befolkn., intagas 89 qu.mil eller nära 3 af skog. Detta gör tillsammans 1,361,800 tannland e) skog på hela Storhertigdömet. Denna areal är sönderdelad i 110 distrikt, då på hvarje distrikt kommer mellan 12 a 13000 tunnland. I hvarje distrikt är en Forster ). motsvarande vår Jägmastare, men med helt annorlunda och mycket mera ändamålsenlig bildning. Elter att hafva genomgått ett gymnasium, alltså efter att hafva, hvad vi kalla, tagit studentexamen, måste den yngling som vill egna sig åt skogsvetenskapen, minst 2:ne år studera vid den polyteckniska skolan i Carlsruhe och derefter 3 år genomgå den egentliga skogsvetenskapsakademien (Forstschule) derstädes. Blir den unge mannen dock först efter flera års praktiska tjenstgöringar, sedan anställd, kan han dock berga sig vch uteslutande lefva för sitt yrke. Allt efter ålder variera jägmästarelönerna från 800 till 1200 Glden, med tillägg dock af 400 Gld gom ersättning för resekostnader och dagtraktamente samt 40 Gld till skrifmateriel. En sådan jägmästare (Beziksförster) har inom sitt distrikt 3 slags skogar att vaka öfver: kronoparker (Staatswaldungen), härads och sockenallmänningar samt privatskogar. Öfver de förra har han ekonomisk förvaltning, Wirthehaft och Forstpolis, öfver de andra blott Wirtchaft och polis, öfver de sistnämnda endast polisuppsigt, såvida ej privatmannen gör sig skyldig att äfven komma under jägeriembetets förvaltning (Beförsterung), i hvilket fall den privata skogen faller under samma lag, som allmänningar. När något skall huggas af en allmänning eller en privat skog, som står under allmännings kategori förelägger sockennämnden (Gemeinderath) en lista på all erforderlig ved för socknens innevånare ) I samråd med sockennämnden ) uppkastar jägmästaren (Förster) en plan för huggningen. Till d. I Aug. inskickas denna plan till Forstinspektorn,) som sanctionerar och till d. 1 Sept. återgifver den till jägmästaren. Om sockennämnden eller ägaren å ena sidan och jägmästaren å andra sidan ej i godo komma öfverens, hänskjutes saken till närmaste verldsliga domstol (Bezirks-amt), hvarifrån man kan appelera till kretsregeringen, som efter att hafva hört Forstinspektorn (öfverjägmästaren) i sista instansen afgör. — De 8 inspektorerne åligger utom sanctionering af skogshyggeplaner m. m. äfven att en gång om året visite a kronansoch en gång på 2 år häradets allmänningar samt dervid anmärka alla felaktigheter vid skogsplanteringar och skogshuggens utförande samt vägars anläggande, tillse om jägmästarne och jägeribetjeningen i allmänhet gjort sin skyldighet, om de rätt fört sina böcker m. m. samt protokoll deröfver insända till Forstdirektionen. Dessutom utskickar bemälte Direction årligen en eller par af sina Forstteckniska Råd att visitera hvarsomhelst, och såmedelst kontrollera Inspectörerne eller öfverjägmästarne. Kulturplan (vägar, grafvar, frön, besåning, plantering) för sockenallmänningarne måste jägmästarne tillsammans med sockennämden uppkasta för hvarje år: och Gemeinderath (sockennämden) ensamt tillhör det att utföra den. Genom denna metod att vårda skogare har man sedan 1838, då den strängare uppsigten tog sin början, kommit så vida, att utom den betydliga mängd, som årligen utföres och som inom landet begagnas till byggnader m. m., 2) Skogsförvaltningen kostar Baden omkr. 700,000 Glden årligen. t) Så hafva vi öfversatt Morgen. Läsaren finner lätt verkliga förhållandet, när han vet, att i Baden räknas 400 qvadr. aln. på en morgen och 15240 Morgen på en qu.mil. 5) Hans embete kallas Forstamt och embetsrummet kallas Forstantsstube. s) Om armen sättes ett band och en bila i handen till tecken att han är af staten förpligtad och såsom sådan måste sti på det allmännas bästa emot privatintresset. 4) Det vill i Tyskland säga Byns, ty socken och i 22 13J1 — ö I I I I I I I