Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1856, sida 3

(Insändt.) När jag ibland, under vinterresor i en aflägsen landsort, dagen efter ett yrväder påträffat 8 k. gator eller trängre passager öfvertulla af snö, har otäligheten stundom bragt mig till mindre höfliga utgjutelser emot länsmän, snöfogdar, väghållare eller med ett ord vederbörande. Jag lofvar härmed offentligen, att aldrig göra så mer, sedan jag sett, huru det förnäma Göteborgs förnäma vederbörande anse sig kuuna behandla en stackars vägfarande. Landsvägen förbi gamla allen, invid stadens portar, var nemligen ännu i morgse. nära två dygn etter ett yrväder, så oförsvarligt illa uppröjd, att en snöfogde på landet skulle skämmas ögonen ur sig för ett sädant arbete.