Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1856, sida 1

En af viscountens vetjenter skickades med dessa innebållsrika och tör St. James arsböcker så betydelsetulla skrifvelser till deras bestämmelssort. Sedan äfven detta var uträttadt, vände vi oss till en angelägenhet af ännu vigtigare slag: försoningen mellan mark sen af Seymour och hans älste son. Namnet Mortimer. som under härom ej kunde undgå att nämnas en knif genom alla de bröst, SOm så outsägligt olyckliga. Percy var emellertid full af hopp och förtroende, och han kunde vara det, ty han närmade sig sin far och äfven sin bror, med ädla föresatser, storartade uppoffringar, ja, äfven, i afseende på den törre, med nyvaknad, aldrig fulkomligt slocknad kärlek och vördnad. öfverläggningarne , trängde såsom denne usling gjort XV. Två Bröder. Det var åter en Fredag, klockan 10 på förmiddagen, då vi alla, som sett dramat i sir Robert Grahams hus lyckligt slutadt, med känslan af en allvarlig, men nödvändig pligt bestego viscountens af Dunsdale stora resvagn, för att begifva oss till Codrington-Hall. Ingenting skulle nu kunnat skilja Percy från hans Ellinor; han hade lofvat henne och sig sjelf att icke ett ögonblick förlora henne ur sigte, ty man blir misstrogen i afseende på besittnin