Article Image
1 GIBICH, LRYPTC 0. 5. Vv. VATest det Supponerar engelska och franska intressena vara i strid med hvarandra. Förtviflande om sin sak, söker det alt anstifta en demokratisk revolution i norra Italien på samma gång som det gynnar enväldet i Neapel och Spanien. Man skall måhända finna vårt omdöme om zarens och hans kabinetts uppförande något strängt. Men detta uppförande, i hvad beträffar Ormön, Kilia, Kars, har varit så skamligt och hvad bessarabiska gränserna anbelangar så oärligt, att man har rätt att vänta allt af en makt, som är i stånd att handla på det viset. Ryssland har icke endast vägrat att uppfylla förbindelseåna i flera artiklar af pariserfördraget, ett fördrag så nytt, att bläcket deri ännu icke riktigt torkat, utan de. har ock sökt att eludera en stor del anra. Men denna makt med all sin list och samvetslöshet skall misslyckas genom sitt eget fel; och den skall kanhända på sin egen bekostnad lära att alla dess försök att utså oenighet emellan England och Frankrike endast skola tjena till att ännu fastare förena de civiliserade nationerna emot diplomaternas dubbelhet, bedrägeri och svek. Denna artikel är, som man finner, ganska skarp, ehuru vi icke tro, att den innehåller annat än hvad som är sannt och riktigt. Hvad skärpan i uttrycken beträffar är dock denna artikel ingenting i jemförelse med dem som varit synliga i samma tidning emot kungen i Neapel. Bland andra hederstitlar, som M. P. tilldelat honom, må nämnas: ett förhatligt vidunder och kräk, som vanhedrar konungadömet?. ORIENTEN. Öfver Marseille har man bekommit underrättelser från Konstantinopel af d. 27 Okt., men de låta en sväfva i ett fullkomligt mörker, hvad beträffar det senaste ministerombytet. De endast förmäla, att österrikiska och engelska ambassadörerna besökt utrikesministern och yrkat en förlängning af ockupationen. J. de Constatinople säger, att österrikarne skulle utrymma Donaufurstendömena i nästa Mars månad, men telegrafdepeschen, som innehåller dessa nötiser, motiverar icke närmare denna uppgift. Gränsregleringskommissionens arbeten, heter det, skola ännu vara i tvenne månader. (Enligt föregående notiser skulle ju denna kommission vara att anse som sprängd). Den kommission, som har att reglera seglatsen på Donau, skall sammanträda i Wien. Turkiet skall vara representeradt i densamma. Hvad som är fullt säkert, är att Ali Pascha störtats och att Reschid Pascha i hans ställe blivit storvizir, hvilken förändring allmänt betraktas som en seger af det engelska inflytandet öfver det franska. Får man tro hvad som säges i Constitutionel, skulle dock icke hela den gamla ministeren hafva afträdt, utan några af dess medlemmar ingå i den nya och ibland dessa nämnes uttryckligen utrikesministern Fuad Efsendi. De franska bladen förklara ministerombytet sälunda, att då Österrike och England vägrat efterkomma Portens begäran att utrymma dess område, har ministören ansett sig böra resignera. Denna ministerkris erbjuder ett nytt bevis på Turkiets ytterliga förfall. Porten har åter, såsom alltid på senare tider, handlat under påtryckning af ett främmande inflytande. Än är det den ena, än den andra makten, som leder dess? politik; aldrig har Porten en egen vilja! Enligt i Paris inträffade underrättelser från Konstantinopel af d. 3, hade 7 engelska krigsskepp inlupit i Svarta hafvet. RYSSLAND. Det försäkras, att Ryssland har för afsigt att anlägga nya fästningar i Finland. Denna sak är föremål för en liflig depeschvexling emellan Paris och S:t Petersburg. Engelska kabinettet anser denna Rysslands plan som stridande emot andan, om än icke emot bokstafven i den artikel af fredsfördraget, som förbjuder befästning af landsöarne, och har derom uttalat sig mycket oförbehållsamt i Paria. Deremot betraktar franska kabinettet saken från en för Ryssland mycket gynnsammare synpunkt. Det säges, att grefve Morny svarat på en förfrågan derom af furst Gortschakoff, att Frankrike ej har något emot anläggandet af nya fästningar vid Bottniska viken. Då man nu i S:t Petersburg anser Frankrike som upphofvet till vestmakternas allians med Sverge, så är det klart, att man fann sig högst tillfreds med den franska kröningsgesandtens förklaring. Morny synes genom de artigheter som visats hafva blifvit insnärjd i den försåtliga ryska politikens garn. ITALIEN. Österrikarne hålla numera blott täderna Bologna och Ancona besatta i kvr

10 november 1856, sida 2

Thumbnail