Article Image
dana distinktioner begränsa vår uppfattning. Jag talar om handeln i dess helhet, handelsJerldens stora ebboch flodrörelse, trafikens stora golf-ström, som strömmar från den ena hemisferen till den andra, aflärslifvets mägtiga vindar, hvilka blåsa från den gamla verlden till den nya — detta stora system, som omfattar hela menniskoslägtet och bringar naturens och konstens öfverflödsskatter i vänlig beröring med menniskans behof, beqvämlighet och smak. Betänkom för ett ögonblick de underbara drifkrafter, som äro bringade i verksamhet, för att utföra detta system. Tänk för ett ögonblick på alla de skepp, som be. fara sjön. En gammal latinsk skald (Horatius), som icke kände något vatten utom Medelhafvet och Levanten, säger att den menniska måste ägt ett tredubbelt harnesk omkring sitt bröst, som först vågade anförtro sin bräckliga båt åt den rasande sjön. Huru många tusen skepp, lastade med handelsvaror, ; äro icke denna stund seglande icke på de små farvatten, som beforos af de gamle, utan på verldsoceanerna. Tänk vidare på dessa berg af tegel och sten och jern, uppförde i ö verldens stora handelsstäder; och på alla dessa mäktiga verk af gammal och ny uppfinning och byggnadskonst, alla dessa hamnbyggnader, fyrbäkar, bryggor, kanaler, vägar, jernbanor, grufvornas djup, machinverkstädernas titaniska krafter, plogar, liar, skördemachiner, väfstolar, elektriska telegrafer, m. e. 0. alla de häfkrafter, som medelbert eller omedelbart äro bragta i rörelse genom handeln, samt sist och vigtigast alla de menniskokrafter, af millioner tänkande varelser, som leda och ordna dessa liflösa, organiska och mekaniska krafter. Och nu, mina Herrar, må icke dt anses för ett godt yrke, som fordrar ett lifligt förstånd, en förutseende blick, en idoghet, som aldrig tröttnar, och mer än allt och framför allt annat: en redbarhet utau tadel, ja utan misstanke, för att leda detta invecklade system, med Försynens välsignelse, till en utgång, som gifver goda frukter? Sådan är köpmannens, affärsmannens kallelse, som ingår i många grenar af inländskt och utländskt näringslif, af utbyte, af finansvägen, alla sammanfattade i det gemensamma ordet: handel, sysselsatta att väfva det mäktiga nätet af ömsesidigt välgörande utbyte, som omfattar verlden. — Jag vet väl, att det finnes en skugga på denna ljusa tafla; hvar skulle vi ock ibland menniskoverk finna något, som vore endast solsken? Napoleon I trodde sig hafva sagt nog, för att nedsätta England, då han kallade det ett folk af krämare, och vi Amerikanare tillvitas af åtskilliga bland våra skriftställare att vara slafvar af den allsmägtige dollarn. Men detta är utfall af nationalhat eller ett tadel, hvilket den stränga moralen rigtar emot enskiltes eller kommuners synder. IIvarje yrke i lifvet har emellertid sin ljusa och sin mörka sida. Hvarje yrke kan skötas med en högsinnad anda för ädla ändamål, eller med en lumpen, sjelfvisk, förderfvad anda, hvars början och slut är den egna personliga vinningen. Men detta gäller icke mera den kommerciella, än andra banor. Hvad är mera olika, än advokatyrket, utfördt af en redlig rådgifvare, som håller den eviga rättvisans sköld öfver edert lif och gods, och den usle bränvinsadvokaten, som drager eder genom utsugande rättegångars törnen och tistlar? Hvad är mera olika än den värderade läkaren, hvilkens tysta fotsteg, då han beträder eder trappa, väcka hopp och tröst till mödans och sjukdomens bädd, och den högtidlige, sqvadronerande, oförskämde qvacksalfvaren, som ockrar på sina offers förskräckelse och bräckligheter? Hvad mera olika än den press, som lik morgonsolen sprider ljus och sanning öfver landet, och den, som dagligen låter den personliga smädelsens och partihatets gift drypa från sina vingar? Jag tror att köpmannayrket kan blifva bedrifvet med klokhet, heder och allmänanda likaväl som hvarje annat yrke, och sålunda utfördt är det likaså förenligt med karakterens renhet och ädelhet som något annat och lika berättigadt till de hedersbetygelser, hvilka ett samhälle gerna ägnar de män, som pryda och tjena det, hedersbetygelser, hvilka J denna dag ägnat eder vän och gäst. Den vackra utveckling tal:n har gjort af handelns väsende och de egenskaper den fordrar hos sina idkare, är väl värd att taga i betraktande af personer både utom och inom köpmansståndet.

4 november 1856, sida 2

Thumbnail