sonen voro frukil 11010111. 260 0 hit. Väl ankommen, , SR ODUKTHU TYG 818 af han sig till Kattegatt för att afhemta sina ressaker, men några sådane funnos icke der, dock upplystes af solact ombord, att man misstänkte det sjömannen, som varitihans sällskap, tagit dem med gig när han gått i land. Med anledning häraf, anställde Grundström efterspaningar i Majorna för att få fatt på Svensson, men fann omsider rådligast att vända sig till polisen, som snart upptäckte att Svensson tagit hyra å ett segelfärdigt fartyg, der han också anträffades, hvarvid Grundströms hela garderob återfanns i en Svensson tillhörig kista, med undantag af en borjour och ett par byxor, som han lemnat till en madam Olsson, der han förut logeraf. Svensson blef derpåinsatt i stadshäktet. Vid ransakning härom å rådhusrättens andra afdelning, nekade Svensson icke till att han tagit G:s effekter från Kattegatt och fört dem med sis ombord å det fartyg han skulle åtfölja, men påstod att meningen ej varit att behålla dem, utan endast att derigenom kunna erhålla en månads hyra i förskott, enär kaptenen skulle bruka att cfterse hurnvida sjöfolket egdu tillräcklig säkerhet i effekter, innan något förskott lemnades, hvadan han tänkt presentera Grundströms garderobe såsom valuta för det til ämnade förskottet. Sedermera skulle Grundström naturligtvis fått tillbaka sina klädespersedlar. Rådhusrätten fäste dock icke något afseende vid denna förklaring, utan dömde Svensson att böta det stulnas tredubbla värde med 42 rår bko eller undergå 13 dagars fängelse vid vatten och bröd samt två månaders straffarbete. — På aftonen den 11 sistlidne Oktober hade en flicka blifvit inbjuden till ett besök hos en herre, hvilken invit hon äfven antagit, men derunder fattat ett så ocmotståndligt tycke för sin värds silfvereylinder-ur, att hur hon drillade saken, kna ps uret, uan att ezaren märkte det ringaste d. Påföljande morgon lärer dock den obeha upptäckten ha skett, hvilket föranledde en anmälan hos polisen; men när flickans namn och bostad var obekant, kunde blott hennes utseende uppgifv till rättelse för efterspaning. Detta oaktadt Ivekades polisch, på grund al signalementet att upptäcka tjufvon, som befanns vara en för snatteri dömd men ännu icke afstraffad qvinna vid namn Sofia Carlsson, som också erkände stölden och tillika uppgaf att hon pautsatt uret för 8 rdr rgs hos en pantlän etska Ljunggren, boende i huset n:o 27 vid Lillzatan, der uret också ganska riktigt aterfanns. kning härom förevar sistl. Onsdag vid rådättens andra afdelning. men målet uppskjutet till en annan dag, hvaremellertid Sofia Carlsson förvaras i stadshäktet. — Sistlidna Lördag intogs å sjukhuset stadstrumslagaren Magnus Pettersson med symptomer till en häftig underlifsinflammation, som skall ha uppkommit deraf, att Pettersson samma dag på förmidaageu, efter en mellan honom och arbetskarlen August Eriksson å Drottningtorget uppkommen tvist om en bagatell, blifvit sparkad af Eriksson å underlifvet, hvilken åkomma så förvärrades, att Pettersson redan påföljande dag eller i Söndags afled. Tilllölje häral har Eriksson blifvit i häkte inmanad. — I Onsdags på aftonen vid elfva-tiden hörde nattväktaren N:o 41 Andersson, då han patrullerade å södra Hamngatan vid Götha Kälare. ett högljudt tal mellan tvenne personer, n på liknande gräl, hvilket egde rum vid Trädgardsföreningens port, hvadan han begaf sig ditåt, för att efterse hvad som kunde vara å färde; men ankommen til ; af trädbron vid dämmet, hördes ett tungt fall i vattnet, hvarvid han såg en person i kanalen, slående omkring sig med händerna, troligen för att hälla sig uppe. Blott en person, en ob kandkautom till och denne stod på bron. I afsigt att da den nödställde, skyndade naltväktaren tvärs ver gatan till en i Fattighusån liggande pråm, för att hemta en stake, men när han återkom dermed, försvann just den i sjönöd stadde under vattnet, så att såväl nattväktarens som några under tiden tillstädeskommande herrars bemöganden att rädda pera. Den obekante karlon stod emelertid ännu qvar på bron, och då han påtazligen varit den, som en stund förut samtalat med den drunknade, tillfrågades han härom, men enär han sade sig icke känna denne, föreföll sådant misstänkt, hvadan han uppfördes i vakten, då han uppgaf sig vara förre artilleristen Carl Fredrik Qvick och att han på eftermiddagen förut å gatan sammanträftat med den drunknade, som han aldrig tilförne sett. Denne hade sagt sig heta Olsson och vara smed samt erbjudit Qvick arbete vid jernvägen, hvilket anbud denne ansagit. Derefter hade Olsson fört Qvick med sig på åtskilliga ställen, der förtäring intagits, så att Olsson varit temligen rusig, hvarefter båda sent på qvällen begifvit sig på väz för att lemna staden, men ankomna till trädgärdsföreningen funnit porten stängd, då Olsson gatt ötver staketet bredvid för att öppna densamma inifrån, men troligen icke kunnat, hvarunder han vart högljudd. Derpå hade han återvändt sarama v örver stakatat, men dervid sallit i den utanför ligg nde kanalen och omkommit. Vid polisförhöret Sistlidne Thorsdag afgaf Qvick samma birittelse om förloppet, som han förut meddelat, hvarjemte upplystes, att så snart händelsen blifvit anmäld, hade några poliskonstaplar begifvit sig till stället, der tydliga spår syntes efter en person, som trängt genom buskarne, äfvensom alt en spjäle å staketet blifvit afbruten. Den drunknades lik upptogs i Thorsdags morse utur kanalen och befanns hos honom ett silfverlickur, 30 sk. i penningar samt ett presibevis af pastor loci i Tunhem, Wallin, för drängen Anders Olofsson, under Jönsberg Skattgård i Gerdhems socken, hvilken person ?med sin husbondes tillstånd ärnade göka arbete vid jernvägen. Då Olsson eller Olofsson, så vidt man kunnat utröna, efter all unolikhet i fyllan och villan sjelf varit vållande till sin död, förklarade poliskammaren undersökningen icke föranleda till någon vidare åtgärd, men medico legal besigtning lärer dock komma att anställas å den döda kroppen, innan densamma får jordas. — I går hölls polisförhör angående den eldsvåda, som i Måndags på aftonen vid tiotiden inträffade uti hr L. Beneckes hus vid Södra Hamngatan i manufakturhandlanden L. F. Jansens der befintliga varulager. Förhöret började med hr Jansen, som uppgaf, att han lemnade kontoret nämnde afton kl. en qvart till 9, då hans trenne bokhallare voro der tillstädes. Han visste ingenting om elden förrän omkring kl. half 10, då han återkom till stället, efterskickad af hr Benecke, hvarvid dörrarne öppnades. Så vidt han kan minnas, tyckte han sig icke finna någon rök i kontoret, men i rummet innanför detsamma kändes sådan, och då dörren till andra magasinsrummet med fönster åt gatan, öppnades, befanns detta rum fullt med rök, hvadan dörren straxt tillstängdes. För att emellertid få se hur det stod till i berörde rum, inslogs en ruta i fönstret, så att ena Juckan kunde öppnas, då lågor sågos flamma upp bland varupackorna. Huru elden upnkommit sade hr Jansen sie