Article Image
upphöjas till hertig med en titel som påminner om hans förtjenster vid Roms belägring 1849. Kejsarens bref till ministern, i hvilket dennes förtjenster så mycket prisas, skall hafva väckt mycken förbittring ibland marskalk Pelissiers vänner. Pelissier är icke sjelf i Paris för ögonblicket. Franska eskadern låg ännu d. 25 orörlig i Toulon. ENGLAND. Pressen lemnar icke de emot den i franska Monitören riktade utgjutelserna obesvarade. Den allmänna åsigten synes vara, att anklagelsen skulle gjort bättre verkan om franska regeringen utpekat de tidningar och artiklar öfver hvilka den hade skäl att beklaga sig. Morning Advertiser, ett radikalt blad, upptager den utkastade handsken och erbjuder sig i ett hvasst och bitande språk att inför domstol bevisa hvad den sagt om franska regeringen. Det värdigaste svaret på Monitörens anfall mot Englands tryckfrihet finner man i Daily News. Vi vilja återkomma dertill i morgon. Times har ännu icke yttrat sig i saken. I Observer, ett ministerielt veckoblad, väntades en vigtig artikel rörande detta något ömtåliga ämne. En pariserkorrespondent i LIndep. belge förmäler, att noten i Monitören emot engelska pressen skulle varit motiverad genom några artiklar i Times, samt åtskilliga yttranden i Daily News, Morning Advertiser 0. 8. v. Det är dock sannolikt, tillägger korrespondenten, att Monitörens not var mindre riktad emot de stora engelska bladen, som kritisera sin egen och främmande regeringars handlingar med en frihet, som har sin grund i deras konstitution och sedvanor, än emot blad af underordnad betydelse, som, utan att äga det med en aktad ställning förknippade I ansvar angripit det franska kejsarparets privata lif på ett sätt, som skulle varit afskyvärdt, äfven om det endast varit fråga om simpla enskilta personer. Drottningen har prorogerat parlamentet från d. 13 Nov. till d. 16 December. Det tros, att nästa parlamentssession, för såvidt icke oförutsedda vigtigare händelser inträffa, ej kommer att börja sörrän i Februari. Times har en märklig artikel till försvar för Österrikes förlängda ockupation af Donaufurstendömena. Denna ockupation erkännes vara ett ondt, men försvaras dermed att det är nödvändigt, så länge gränstvisterna I ännu äro oafgjorda. I samma artikel förklaras projektet attförena begge furstendömena under en regent vara definitift öfvergifvet icke blott af England, utan äfven af Frankrike, hvilken senare makt dervid tagit impulsen af England. Engelska kabinettet .påstås arbeta på att förhala tiden för pariserkongressens sammanträdande. Det har telegraferats att Times haft en försonlig artikel i neapolitanska frågan. Försonligheten består i en argumentation för oförmågan hos den italienska demokratien att åstadkomma en pånyttfödelse af Italien. RYSSLAND. I senatens tidning förkunnas, att en förklaring utbytts emellan Ryssland och Sardinien, enligt hvilken de före kriget mellan de begge makterna bestående traktater återerhållit sin fulla kraft och verkan. ö Moskaus handelskorps har skänkt 300,000 silfverrubel till ett militär-sjukhus. DANMARK. Berl. Tid. meddelar, att den ryska eskadern lemnat Kiel och afgår dels till Athen och Konstantinopel, dels till Cherbourg. Annars förmodade man, att den skulle uppehålla sig vid kusten af Piemont, under enkekejsarinnans vistande i Nizza. Enligt en skrifvelse från Hamburg i LIndep. Belge skulle ytterligare 3:ne fartyg stöta till denna eskader. ORIENTEN. Till Marseille har anländt post från Orienten med notiser från Konstantinopel af d. 16 dennes. Det berättades att ett dekret, förbjudande all utförsel af spanmål från hamnar vid Asoffska sjön presenterats kejsar Alexander till underskrift, men att han, för att behaga grefve Morny, vägrat att underteckna detsamma. — Feruh-Kahn, den på väg till Paris varande persiske ambassadören, hade ankommit till Konstantinopel från Trapezunt. — De begge i Konstantinopel på franska språket utkommande tidningar trodde på en snar biläggning af de besarabiska gränstvisterna. Det hette, att tiden för turkiska områdets utrymmande skulle tilländalöpa den 28 och att Dardanellerna gamma åag skulle stängas för främmande

31 oktober 1856, sida 2

Thumbnail