Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1856, sida 3

annat: ?Personer, hvilka voro närvarande vid olyckstillfället, berätta i dag upprörande saker. Enligt deras berättelser vredo sig de blesserade såsom maskar på kajen och upphäfde hjertslitande rop. De tvenne Piemontesarne, hvilka till följd af den smärtsamma ben-amputationen afledo på natten, sökte attrulla sig ner i hamnen, för att göra slut på sina förfärliga plågor. Kajen var öfversvämmad af blod. Olycksoffren erhöllo redan på kajen, som var upplyst af facklor, en interims-förbindning. Hundratals sjömän af alla nationer omgåfvo desse olycklige och ådagalade, genom sina ätbörder och sitt nit att understödja läkarne, den djupa smärta denna olyckshändelse förorsakat dem. De tvenne andre Piemontesarnes blessyrer äro äfvenledes ganska svåra. Märkvärdigt är, att bomben kreverade i handen på en Piemontesare, som alls icke blesserades. Hans armar råkade dock i en nervös darrning, som varade öfver två timmars tid. Gonat-Island-Bridge, som sträcker sig öfver Niagaras östra arm, ungefär 480 alnar ofvanför stora fallet, torde redan vara upplåten till allmänt begagnande. Denna bro är (enligt uppgift uti Niagara-Falls-Gazette) 360 fot lång oah består af 4 bågar, hvardera om 90 fot. Bropelarne äro uppförda af svåra huggna stenar, hvilka hvila på ett underlag af ekstammar, fyldt med sten. Tjocka jernplåtar skydda ekplankorna under vattnet för hastig förstöring, och öfverbyggnaden består helt och hållet af jern. Hela breåden är 27 fot, hvaraf för åkdon 16) fot, samt å båda sidor för fotgängare trottoirer, af hvilka hvardera är 5; fot bred. Hela brobyggnaden utfördes på mindre än 3 månader, och itrots af de många och stora vådorna har icke en enda arbetare blifvit skadad. Från denna bro, som förenar flodens östra strand med de midt i densamma belägna öarne, har man den bästa utsigten öfver fallen. Ängrarten på Atlantiska hafvet. Knappt hafva 18 år förflutit sedan det första ångfartyget, BSirius, öfverfor Atlantiska hafvet och den 23 April 1838 lyckligen landade i NewYorks hamn, under den tillströmmande folkmängdens jubel, och redan nu underhålla 41 ångare på 9 olika linier en regelmessig förbindelse emellan Europa och Nordamerikanska fristaterna, utgående från Liverpool, Glasgow, London, Havre, Antwerpen och Bremen. Under dessa 18 år hafva 8 ångare gått förlorade på denna väg; af dessa räddades från 4 alla menniskolif, på ett drunknade nästan alla, och från de trenne öfrige försvunno alla spårlöst.