Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 oktober 1856, sida 2

Jöjstharg UVI 29 På theatern gafs i går för alldeles fullt hus de förut bekanta, omtyckta komedierna N:o 7 och Morbror Pehr, hvari de fleste uppträdande skådespelarne rönte lifligt bifall. Mellan nämnde pjeser uppträdde herr G. Dahlqvist uti en scen ur tragedien Erik XIV, med en ypperlig maskering, så att man vid första anblicken alls icke igenkände hr D., en illusion, som dock naturligtvis häfdes, då hr D. öppnade munnen. Deklamationen af de vackra orden utmärktes af den kraft, som tillhör hr D., ehuru mången gång den starka pathos, som utmärkte vissa momenter af föredraget, kanske icke öfverensstämde med den uppfattning, som mången torde bildat sig af Erik XIV:s slutna och dystra karakter. — Red. har emottagit följande insända uppsats, som icke varit oss oväntad. Det sorgliga ämnet måste framkalla utrop af harm, likasom det hittills gjort. Skola dessa utrop alltid studsa mot den :es triplex, som synes betäcka våra myndigheters både panna och hjerta. Ins yttrar: Åter har den ohyggliga händelsen inträffat att en person, som, i öfverlastadt tillstånd, blifvit inföst i den s. k. Finkan, derstädes under natten aflidit. Mången gång är mansbot ådömd för ojemförligt mindre vårdslöshet, än att verkställa häktning å cen person derföre att han är så öfverlastad att han icke förmår sjelf sig vårda, på så sätt att den sköteslösa personen slänges handlöst in i ett osundt hål. Med