Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1856, sida 2

renhets-stiftelser. (4—L——— TA PY ANDE PT Fr Egon so pa DE De franska stortjulvarnes ertappande. ty nn 2 VA 111141110 PR komst som dess verksamhet, till ordföranden uti stadens fattigvårds-styrelse, som sedan, i sammanhang med fattigvärdens ärsberättelser, skulle lemna en tablå öfver alla stadens välgö. Franska bladet Le Droit meddelar en korrespondens från Newyork, daterad d. 1 dennes, rörande arresteringen af de begge bröderne Grellet och Parot, alla 3 delaktiga i den storartade stölden från franska mnordbanan. Korrespondensen börjar med en inledning, hvari ordag om de sympathier de ertappade industririddarne röna i Amerika på grund af de der rådande föreställningssätten. Amerikanarne, säger korrespondenten, skulle se ingenting heldre, än om de kunde hitta på något kryphål i utlevereringsfördraget, genom hvilket de stackars? rymlingarne kunde undslippa obehaget att föras tillbaka till Frankrike, Sjelfva förloppet af ertappandet och häktningen skildras som följer: Den 15 Sept. infann sig hr Christmas, representant för bankiren Belmont, som sjelf är agent för bröderne Rothschild, åtföljd af Henry Goddard, polistjensteman från London, hos polismästaren i Newyork, för att begära hans biträde för efterspanandet af upphofsmännen till den stora stöld, som blifvit begången i Frankrike från nordbanans aktiebolag. Polismästaren ställde till deras disposition polissergeanten Devoe, en särdeles förslagen och rask karl. Dessutom hade de med sig Melin, polisagent från Paris, och hr de Angelis, af amerikanska centralpolisen, lemnades dem äfven till biträde. De personer som efterspanades voro: Carpentier, förste kassör vid nordbanan; Lovis Crellet, underkassör; hans bror Eusene; Auguste Parot, börsmäklare, som hade omsatt de aktier, som de begge förstnämnde försnillat, och en tjensteman vid namnd Gurine. Man begaf sig först om bord å den nyss anlända ångaren Atlantici, der man inhemtade, att 2:ne individer, som motsvarade beskrifningen å bröderne Grellet, i Liverpool uttagit biljetter för passagen till Newyork å detta fartyg; men man visste icke hvarthän de efter framkomsten tagit vägen. Polissergeanten Devoe åtog sig att efterspana dem å hotellerna, och hr de Angelis, som trodde sig hafva upptäckt ett spår efter dem, hvilket ledde till staten New-Jersey, tog vägen dit. På hotell St. Nicolas, ett af de präktigaste i Newyork, erhöll man visshet om, att Carpentier hade låtit föra sig dit, när han lemnade Fulton, men man visste icke hvart han tagit vägen. Under det polisen fortsatte sina efterspaningar, infann sig på hr Belmonts kontor en fransman och begärde att få vexla 30 af franska bankens sedlar i silfver och guld. IIr Christmas bad honom komma igen följande dagen, då han skulle få svar. Främlingen aflägsnade sig, efter att hafva lemnat sitt kort, på hvilket voro tryckta orden: M. Debud. Hr Christmas, som hade fattat misstankar, meddelade dem polisagenterne, hvilka kommo till den öfvertygelsen, att denne hr Debud icke var främmande för affären, hvilken de hade om händer. Det aftalades, att bankiren skulle ingå på den föreslagna negociationen och när hr Debud kom tillbaka, derom underrätta Devoe och Goddard. I Debud infann sig mycket punktligt. Hr Christmas samtyckte att åtaga sig inkasseringen och tillställa Debud beloppet, men han anmärkte, att net erfordrades nära en månad innan svar kunde erhållas från Paris. Debud sade, att detta arrangemang konvenerade honom fullkomligt och tog farväl. I Polisagenterna följde honom och förvissade sig om att han bodde i ett franskt hotell vid Bechman Street. Som de visste hvar de skulle finna sin man, när det behöfdes, åtminstoI ne under 30 dagar, fullföljde de åter gina I spaningar efter gästen på St. Nicolas. Tre eller 4 dagar förflöto utan att det var dem möjligt att återfinna spåret af Carpentier eller bröderne Grellet. Under denna tid hade Debud åter infunnit sig på Belmonts kontor, för att underrätta hr Christmas att han ändrat tanka och föredrog att behålla gina banksedlar. Man förmodar, att han läst i tidningarne om det uppseende, som äfven i Newyork väckts af Carpentiers och konsorters djerfva dåd, och att han icke var angelägen att blottställa sig för de följder det kunde hafva. Hr Christmas svarade honom, att han skulle gå och taga reda på om sedlarne sändts till Europa med senaste ångbåtslägenheten, och bad honom komma igen följande dagen kl. 2, d. v. s. sistlidne Fredag den 26 Sep; tember. Polisagenterna underrättades om hvad som I passerat, och det aftalades, att de skulle hål