Red:n har haft nöjet från Ordförande i härvarande sfattigvärds-styrelse, D:r Ch. Dickson, emottaga följande väl motiverade framställning rörande nyttan och vigten deraf, att en välgörenhetskongress sammankallades till nästa sommar särskilt för Sverge, och att en byrå eller kommittå bildades för emottagande af alla de upplysningar, som för ändamålet befunnos nödiga samt för utfärdande af programm och inbjudning till mötet. Det lider icke gerna något tvifvel, att ju detta förslag skall emottagas med bifall och tillfredsställelse öfverallt, der det blir kändt, hvarföre vi ock tro oss kunna vänligen uppmana våra ärade kolleger i hufvudstaden och samma. D:r Dicksons framställning lyder sålunda: Den nyligen i Brissel afslutade Välgörenhets-kongressenhar rättvisligen ådragit sig en stor uppmärksamhet och väckt ett allmänt deltagande, hvilket bäst bevisas utaf de talrika representanter ifrån andra länder, hvilka infunno sig och deltogo uti mötets förhandlingar. Förboppningar att snart kunna vinna några frukter derutaf hafva väl äfven funnits, men dessa frukter måste förut mogna; och som en talare vid mötet anmärkte, är trädet nu utplanteradt, dess tillvext kan möjligen blifva långsam, men våra barnbarn skola dock njuta dess frukter och hvila under dess skugga. Resultaterna utaf detta möte äro uti närvarande ögonblick oberäkneliga, och komma måhända utöfva ett möjligt inflytande på hela den sociala frågan. Mötets egenskap af internationell, och i viss grad permanent, bör leda till enhet uti bedömande och utförande utaf de arbeten, som dermed ega gemenskap, alltid under förutsättning utaf sådan skiljaktighet, som betingas utaf de olika ländernas klimat och innevånarnes lefnadsförhållanden. Att detta möte blott var ett preliminärt, insågs snart nog, men just derföre var det äfven nödvändigt att programmet skulle vara så omfattande som nu var förhållandet. Det var icke att förvänta, att mötet skulle kunna på en veckas tid discutera och afgifva omdömen öfver alla de frågor, som voro på programmet upptagne, och hvaraf många voro af den art, att en tillfredsställande lösning deraf icke kunde vinnas på den tid, som var bestämd för mötet, äfven om blott en utaf dem varit föremål för öfverläggning. Följden utaf den brådska, som nödvändigt måste utmärka mötets förhandlingar var äfven att flera frågor utaf ganska stor vigt, såsom t. ex. bränvinsbrännings-frågan, blefvo uppskjutne till ett kommande möte, andra utaf stor social vigt, såsom frågan om emigration och jordstyckning, icke kunde på ett tillfredsställande sätt besvaras, utan betänkandet måste inskränkas till generella bestämmelser. De punkter öfver hvilka mötet fattade beslut voro ganska många, men det är troligt, att dessa beslut vid kommande möten till stor del komma att modifieras. Om ock de omedelbara följderne utaf mötet synas vara ringa, så skall dock med visshet dess slutliga resultater blifva vigtiga och välsignelsebringande. Få om någon utaf de främmande ledamöterno torde hafva lemnat mötet utan att derifrån hafva medfört någon kunskap, någon ny insigt uti de för menskligheten så maktpåliggande frågor som der förhandlats, och framför allt håg och lust att inom sin krets sprida desamma. Det är dessa personer, hvilka skola agitera de väckta frågorna och söka så bereda dem att deras lösning vid kommande möten skall blifva mera tillfredsställande, och besluten mera mogna. Ibland de intressantaste företeelserna vid kongressen kunde man med skäl räkna de meddelanden, hvilka afgåfvos utaf de delegerade ifrån de olika länderne, om hvad som blifvit hos dem gjordt för arbetaren. Desse rapporter, eburu underhållande och lärorika de voro, lemnade mycket att önska; några utaf talarne voro alldeles oförberedde, och de öfrige framhöllv blott några vissa punkter utan att lemna någon åskådlig bild af det hela. Det är nu, under tiden till. nästa allmänna kongress, som man inom hvarje land borde förbereda desse meddelanden, man borde samla materialier till en fullständig statistisk berättelse öfver allt hvad som rör fattigvård, välgörenhet, arbetarens ställning m. m., så att man, genom jemförelse med hvad som blifvit gjordt uti andra länder, kan öka sin erfarenhet och se hvad som bör göras och huru det bör göras. Nästa allmänna kongress är väl beramad till nästa år, och Frankfurt föreslaget till mötesplats, men det är möjligt att den kan blifva uppskjuten ännu ett år. Om detta kunde ske, så vore det väl, ty man kunde då bättre inom de olika länderne, hvar för sig, underkasta de föreslagne ämnena en pröfning, och man skulle icke komma så alldeles oförberedd till mötet. För att inom vårt land kunna verka till väckande af landets, kommunens och den enskildtes omtanka på de frågor, som utgöra föremål för välgörenhets-kongressens verksamlandsorten, att gifva sina läsare del af det— — — —