till, öfver hvilket ryssarne hviskade och sig förundradc. Derpå reste sig ezaren och frågade efter IH. M. . Svenska konungens helsa. Sedan tillstaddes handkyssningen. Nu uppläste gesandten sitt kreditiv, hvarefter czaren lät befalla en bänk, som rycktes närmare intill honom, hvaruppå gesandterna satte sig och betäckte sina hufvuden. Derpå afläste Cancellarien K. M:ts presenterjemte legaternes, vid hvilskas förbidragande de stodo upp in reverentiam. Derefter admitterades 34 af sviten till ezarens hand, frågandes denne likaså efter deras helso. Sist anmälde Cancellarius att ezaren ville låta K. M:ts kreditiv öfversättas och vissa bojarer för konferenserne nämna. C;zaren var af medelmåttig korpulent staty, blid och from uti anletet; han satt uppå en upphöjd förgyld thron, likasom ett beläte, styrver af gyllene och med allehanda ädla perlor och stenar besatta klder. Uppå hufvudet bar han en diamantkrona ofvan en liten sobelmössa, om halsen en ked med korset. Å högra sidan stod knesen Godenicowisch, hvilken höll czarens hand, då han henne framräckte att kyssas. venstra sidan stod hans svärfar. Dessutom tveune kneser i hvita damastkjortlar, ford de med hermelin, loskinsmössor och hvita stäflor, hållande på axlarne yxor i halfmåneform iacd silfverskaft. Båjarerne suto barhufvade rundt kring salen och stodo alla upp, då gesandt eafgingo, hvilket de vid ingen annan oaudiens tillförene gjort. Då herrarne hemfarit frågade dem prdstatverne om de nu sett czarens klara ögon. De jakade och voro nöjde, att han dem betett ett blidt och vänligt anlete, kunde dock ej annat än ressentera den affront, som för deras dörr skedd var be lande stafven. Då nu förkunnades en knes Troseroffsky å ezarens vägnar skulle traktera dem med middag, begärdes att honom mätte bevisas ä Logaterne svarade att hos dem vore brukligt att göra iister och främmande all ära, de voro här endast gäster och borde af de czariske blifva ärade Sedan bemälte knes vid trapporne af svenske marskalken blifvit mottagen och förd till matsalen, läste han af en rulla sig vara kommen att traktera Kongl. Maj:ts gesandter ur h. elariska maj:ts kök och källare; lät så duka bordet med czarens duk, en tallrik med ett par knifvar för caput legationis och en tallrik för sig, jemte tvenne sSmåä förgylda krus. Rätterna nödgade han strax till pordet. Bengt Horn tog med flit in ena bordsändan allena, men som knesen icke efter sin önskan derinvid fick plats, ville han icke sitta emot secundum legatum, utan flyttade sin bänk utom bordet och åt utan tallrik, den Horn sköt åt sidan. De andra prestafverne voro ej sena taga sin plats in, men legaterna sade, att de först allena tagit bordet in, och skulle dem ock först ackommoderas. Förr iän någon beta åts, lät knesen gifva sig en förgyld skäl, och sedan han talt för sin ezars skål, skyndade han sig med röd mjöd samma fylla och förekomma Kongl. Maj:ts skål, till hvars drickande han hade hvita skålar med hvitt mjöd i förråd. Caput legationis bjöd knesen hafva fördrag, tills man medelst translatorer förnummit hvad skål han druckit, protesterade mot det sjelfviska tilltaget, och lät gifva sig en annan gyllene skål och drack med de svenske herrarne K. M:ts skål Traktamenterne bestodo för öfrigt al 88 rätter allehanda fisk och bakelse, serverade å silfverfat, och derjemte 12 fat insyltade frukter, hvilka framburos å tenn. Dryckerne voro spanskt vin, öl, mjöd och bränvin, hvilka bragtes i 50 kärl. Ehuru alla 88 rätter på en gång bragtes å bordet, räckte måltiden icke öfver en timma, hvarmed ryssarne gingo deras färde. Vid andra andiensen, etter måltiden, ansades kancellarius att de måtte buga sig och benådades dem sittja, hvarefter czaren förklade sig erbödig en evig varande fred uppå det h. evangelium och vid sin czariske själ att besvärja och bekräfta. IIvarpå ett bord inbragtes, derå ratifikationen låg under bibeln, å hvilken ett af ädla stenar häftadt krucifix var fästadt. lUrubetskoy stod under akten på högra och Dolgorucki samt Kitroy å andra sidan med ett förgyldt handfat, hvaruti cyaren, sedan han gifvit främmande gesandter sin hand, plägar densamma tvätta. Regalierna bortlades under det ezaren gick eden och bekräftade den mc d korsskyssning. Då legaterna sedan retirerade till sina rum, befalde czaren sina kringstående bojarer göra boclanitz, dermed de alla en i sender bugade sig djupt, attingerandes golfvet med högra handen, som deras manör är att göra djupa reverenser. Nu gjorde caput legationis en kort lyckönskan, handkyssningen föregick aftåget, och inbjödos de till taflel som förut. Vid hemtåget red secretarius främst, hållande fredsinstrumentet med båda händerna. Detta var mycket väl måladt och skrifvet å pergament, inveckladt i röd damast och försegladt med ezarens melda sekret; hängande uti en stor silfverkupa. Hemkomne var Proserowsky der att åter duka, men som ryssarne ej medtagit tallrikar, lades legaternes egna tallrikar och servietter fram. Ryssarne suto, som tillförene, afsides för sig sjelfva å en bänk, åto utan talrikar, refvo med händerna i den sura fisken, den de af åtskillig art uppdraga låtit, och slickade singren derefter. Äfven denna gång uppstod mye ken tvist vid skälarne, men hr Bengt Ilorn sade dem rent ut, att han icke vore van att låta lura vin i sig, drack derföre båda skålarne på en gång, hvarefter ryssarne drucko till afsked hr Bengts skål uti en sarek bränvin, önskandes, att en god förtrolig vänskap måtte potentaterne emellan mer och mer tilltaga, hvarpå hr Bengt tackade dem för deras hafde omak, tillade dem en present, och for hem till sitt land igen.? kPen stora sjö-ormen. Något tvifvel på detta omtvistade hafsvidunders tillvaro lärer numera icke gerna kunna förefinnas, sedan kapten Tremearne från London, förande skeppet Princeess, på vägen från China, i närheten af Goda Hoppsudden observerade en stor sjö-orm, 20 till 30 fot läng, med tolf uppstående framåt vända fenor och med hufvudet liknande en Valrosss. En hastig teckning af djuret återfinnes i London Illustr. News. —x—— —