alla medel, som kunna leda till det ondas ashjelpande, d. ä. till de lättfärdiges och bättre väg. Och sådane medel äro dels af råd, upplysningar; de timliga ett rätt ordredlige och slitige arbetaren erhåller tillfälle att någorlunda bekymmerslöst försörja sig och de sina, att bereda sig ett godt hem och lyckligt familjelif. De timliga (materiella) medlens förädlande kraft lärer väl icke bestridas af någon, som har erfarenhet af hvad i menniskan är?. Denna kraft har icke heller saknat inflytande samhälle i synnerhet. Ty huru många anledningar man än hos oss såsom annorstädes må hafva i det hänseende, hvarom nyss är taladt, så har man dock äfven många anledförelse mellan förr och nu talar uppenbarligen till den närvarande tidens fördel och innebär på samma gång god förhoppning för framtiden. De usla, försupna gestalterna vid våra hamnar blifva allt sällsyntare och ersättas alltmer af arbetare, hvilkas yttre skick röjer icke blott bergning, utan ock den hyfsning och höflighet i umgänge, som röjer en viss förädling. Det fordna så vanliga råa öfversitteriet, hvars kraftspråk var beständiga svordomar och plumpheter, börjar nu blifva en utmärkelse blott för en drägg, hvars antal är i starkt aftagande. Med denna erfarenhet för ögat, må man icke låta de exempel på motsatsen, som kunna uppenbara sig, inverka på omdömet, då det blir fråga om nya utvägar till förbättring i arbetsklassens vilkor. Men denna förbättring är, åtminstone inom detta samhälle, mindre att söka uti höjande af arbetslönerna, än uti förminskandet af lefnadskostnaderna. Och detta medför icke blott en förbättring i arbetsklassens vilkor, utan blifver äfven en stor national-vinst, enär förminskandet af lefnadskostnaderna endast kan vinnas derigenom, att man uppfinner och använder goda methoder att tillgodogöra sig en högre produkt af samma qvantitet råämne, hvaraf förr blott kunde erhållas en ganska ringa. Och uppnåendet af detta ändamål är företrädesvis att söka deri, att de nödvändiga konsumtions-artiklarne produceras i större qvantiteter på en gång, med användande af de hjelp-och besparings-medel, hvaraf den nyare tiden har så mycket att erbjuda. i Vi åsyfta här, såsom hvar man lätt finner, närmast på dessa stora mat-inrättningar, som i åtskilliga främmande länder blifvit med så utmärkt gynnsamma resultater åvägabragta. Innan vi tala mera derom, må det tillåtas oss ytterligare fästa uppmärksamheten på en sak, som särskilt för Göteborg är af största vigt, d. ä. bostäder. En förståndig landtbrukare yttrade nyligen samtalsvis, att han alldrig kunde erhålla ordentligt folk och alldrig vinna någon trygghet att vid sin egendom fästa sina talrika arbetare, förrän han beredde dem goda bostäder. Men sedan detta skett, blef det icke mera fråga om afflyttning, äfven då högre arbetsförtjenst på andra orter lockade, utan hvar och en blef ifrig att genom ordentlighet och flit betrygga den ostörda besittningen af sitt goda hem. Vi beklaga att så många arbetsgifvare icke behjerta sin egen fördel i detta hänseende. Tlär uppföras fabriker och andra anläggningar, som fordra en stor arbetspersonal; men ganska sällan finner man att en någon ringa del af de hundratusentals eller millioner Riksdaler, som anläggningen kostat, blifvit använda till bostäder åt arbetspersonalen. Denna måste sålunda sammanpacka sig i de osundaste kyffen, ofta mot dryg betalning nog. Till följd af tillvexten uti Göteborgs befolkning, men ännu mer till följd af de förmögnares utvidgning, som stundeligen inskränker antalet af de små lägenheterna, har bristen på boningshus för arbetare eller för tarfligare familjer i allmänhet blifvit så stor, att vid sednaste flyttning mången nödgats gå ur hus i hus, fåfängt sökande tak öfver hufvudet för sig och de sina. Många af stadens innevånare hafva längesedan behjertat detta, hvaraf ock frukten blef uppförandet af arbetarebostäderna i Haga, och nyligen har en rik och ädel man anslagit en högst betydlig penningesumma för samma ändamål. Men allt detta är otillräckligt. Det har varit naturligt, att de bekymmer, som dessa förhållanden föranledt, äfven sökt gilva sig luft inför offentligheten, hvarföre ock Red:n af Hand.-Tidn. emottagit mer än en insänd uppsats i ämnet. Dessa uppsatser hafva icke varit sådana, att vi ansett dem, till något gagn för saken, böra införas i tidningen, men de hafva dock innehållit många anmärkningar, hvilkas riktighet icke kan bestridas. Ty det kan väl icke bestridas, att ju en menniska har en viss rättigoch mera förmå, att upptäcka och använda fallnes upprättande och ledande in på en andelig, dels af timlig art, oftast båda förenade. De andeliga medlen äro varningar, nande af de yttre förhållandena, så att den hvarken i vårt land i allmänhet eller i detta ningar, att med glädje betrakta en utur de högre arbetslönerna härfluten ökad ordentlighet, sedlighet och allmän hyfsning. En jem— — — 2—