2:ne bataljoner turkiska trupper, för att deltaga i det förestående fälttåget emot Nontenegrinerne. Man torde erinra sig den tvist, Som, till följe af utnämningen af en kommendant i Pireus uppstått emellan grekiska regeringen och franska amiralen Bouet-Willaurmenz. Enligt de senaste notiserna från Athen har franska regeringen vägrat bifall till grekiska styrelsens begäran om bemälte amirals återkallande. FRANKRIKE. De arresteringar, om hvilka tidningarne talat, synas vara af ganska allvarsam natur. Denna gången var det fråga om en ganska betänklig sammansvärjning, som icke nog tidigt blifvit upptäckt af polisen. Det påstås hafva varit de sammansvurnes plan, att 200 utvalde skulle störta sig öfver kejsarens vagn och mörda kejsaren. Ännu mera än dessa periodiska sammansvärjningar, oroa regeringen de symptomer, som yppa sig ibland arbetarne i Paris. Jäsningen i denna samhällsklass är betydlig. I stadsdelen St. Antoine har bland arbetarne cirkulerat en öfverenskommelse, hvilkens undertecknare förbinda sig att under intet vilkor betala någon hyra. Polisen lät häkta anstiftarne och förstöra öfverenskommelsen med namnteckningarne. Å andra sidan låter regeringen genom polisen förständiga husägarne atticke hafva för höga pretentioner. En betydlig penningesumma har dessutom ställts polisprefekten och genom denne kommissarierna i qvarteren till disposition, för att i värrsta fall sätta arbetarne i tillfälle att afbörda sig sin hyra. En depesch från Toulon af den 3 påstår. att franska eskaders afgång till Neapel blett I blifvit uppskjuten, icke inställd. Kommer eskadern att utlöpa, skall den bestå af linieskeppen Bretagne och Algesiras? och fregatterna Isly? och Duchayla. TJvenne andra fartyg Ulm och Napoleon, hvilka i början sades skola deltaga i expeditionen,stanna i alla händelser tills vidare i hamnen. Rörande amiral Trehouart, som för befälet öfver denna flottafdelning, cirkulera de mest stridiga rykten. Några säga, att han fått order att begifva sig till Paris, under det andra påstå, att han redan är der och den 3 på eft. m. haft företräde hos kejsaren. I Paris hörjar man för öfrigt betrakta neapolitanska frågan och den ryska cirkulärskrifvelsen såsom gamla saker, hvilka blott erbjuda ett underordnadt intresse. Hufvudfrågan, som åtminstone för ögonblicket tränger alla andra i bakgrunden, är den financiella. Gärdagens ministerråd (den 3 dennes), som hufvudsakligen sysselsatte sig med denna fråga, varade från kl. half 1 till 6 e. m. Allmänheten oroades genom rykten om införandet af tvångskus för. franska bankens sedlar, hvarmed en nedsättning af den ränta banken erhåller för de papper den diskonterar skulle stå i förbindelse. Såsom man redan genom telegrafen inhemtat, har regeringen funnit sig föranlåten att i Monitören söka lugna allmänhetens farhågor i och för penningekrisen. Det officiella bladet för den 7 innehåller en berättelse af sinansministern Magne om landets penningeoch financiella ställning. Enligt en telegrafdepesch i B. H. förklaras i denna berättelse, att ställningen är god, oaktadt de olyckor som drabbat staten. Tillika rättfärdigas franska bankens senaste åtgärder. (Här åsyftas, såsom man förmodar, ett förfogande af banken, hvilket bestämmer 60 dagar såsom längsta förfallotiden för de af banken diskonterade vexlar. Krisen är, heter det vidare, öfvergående och har blott förorsakats genom öfverflödet af papper, som bragts i penningemarknaden. Frankrike har sedan 1850 exporterat för 800 mill. mera kontanter än det utfört. Sista lånet räcker till krigskostnadernas betäckande. Statsinkomsterna stiga. Skatterna ingå ordentligt. Grundvalen för 1858 års budget skall bildas genom de vanliga finanselementerna, hvilket väl vill säga detsamma, som att inga nya skatter eller lån behöfvas för nästa finansär. ; Denna berättelse synes Verkligen låta mycket lugnande, hvilket den väl också bör göra, då den är skrifven just för detta sp.ciella ändamål; men frågan är, om den håller streck, i fall den underkastas en strängare granskning. Den 24 Sept. hafva 2:ne franska divisioner under generalerna Renault Nussuf levererat de upproriske Kabylerna en lysande drabbning, i hvilken de senare lidit betydliga förluster. ENGLAND. Hela pressen underkastar det oförskämda opus, som, utgånget från ryska kabinettet, är bekant såsom Gortschakoffs cirkulärskrifvelse, en skoningslös och bitter kritik.