Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1856, sida 1

————— — ——— — — —— — Den vansinnige från S:t James. (Öfversättning från tyskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) Ehuru min ankomst blifvit anmäld, och hofmästaren, som gick före mig, öppnade dörren så sakta som möjligt, hörde jag dock, medan jag stod ute i korridoren, följande ord, som uttalades med en klanglös, kall, nästan död röst: N — Tyst! Hvem kommer der? Ar det du, Paul? Stäng dörren sakta! . . Du skrämmer mig. Jag inträdde, men i början såg jag nästan ingenting, ty det i sig sjelft mörka rummet var så tätt tillslutet med långa, mörkgröna sidengardiner, att icke en enda ljusstråle kunde intränga genom fönstren. Goltvet var belagdt med en mossa liknande, mörkgrön sammetsmatta, och ehuru vi befunno oss i Augusti månad, glimmade dock en kolhög i den svarta marmorkaminen. Luften derinne var qvaf och obehaglig . en följd deraf, att fönstren enligt den sjukes befallning aldrig fingo öppnas. ? — Det är doktorn från London, Ers Herrlighet sade hofmästaren med en djup bugning — Godt, Paul! Godt William!... Gän ut, begge två! Jag skall nog låta kalla er... Men sakta D ta... trampen icke så härdt! J skrämmen mig .. Jag såg mot det håll, hvarifrån dessa klanglösa ljud kommo; jag sökte mannen, som fruktade... der satt eller låg han i en stor länstol, tätt intill kaminen, från hufvud till fot inhöljd i pelsverk. Ef