e) uppmuntrad. Utrikes Nyheter. Det bekräftar sig, att vestmakterna ämna skicka en eskader till Neapel. Man hade bara misstagit sig om eskaderns styrka och afgångstid. I Moniteur de la Flotte för den 24 läser man, att utlöpandet af en fransk eskader om fyra fartyg är förestående. Dagen för utlöpandet synes enligt denna officiösa notis ännu icke vara bestämd. Kanhända blir ingenting utaf med hela demonstrationen, tack vare österrikiska diplomatien, som siäkerligen skall uppbjuda alla sina bemödanden att afvända densamma. Ryktet låter redan baron Hibner, efter att i Neapel hafva profvat sin vältalighet på kung Bomba, vara på väg till Biarritz. B. H:s pariserkorrespondent berättar, att neapolitanska sändebudet i Paris, markis Antonini, skall hafva meddelat franska utrikesministern grefve Walewski sitt beslut, att, så snart franska ambassadören i Neapel, herr Brenier, begärt sitt pass, genast lemna Paris och begifva sig till Briissel. I Spanien går allting baklänges, så att det är lust och glädje åt det. Enligt en telegrafdepesch i B. I. för den 24 meddelar Patrie, att, sedan finansministern Cantero resignerat, spanska ministeren beslutat att inställa försäljningen af kyrkogodsen. IIr Rios Rosas har förklarat denna åtgärd för önsklig, emedan den vill sätta regeringen i stånd att ånyo träda i förbindelse med påfven. Om ODonnell skrifver en Madrider-korrespondent i LIndep. belge, att en högt uppsatt person yttrat till honom (korresp.), att nämnde minister blott är ett kadaver och tillhör historien. Den I i denna månad har besättningen i den Spanien tillhöriga staden Melilla på marockanska kusten haft en het drabbning med infödingarne i grannskapet (Rillpiraterna), i hvilken de sistnämnde tillfogats betydliga förluster. Spanjorerna förlorade 19 döde och 70 sårade. Från Konstantinopel har man öfver Marseille underrättelser af den 15 dennes. Det vigtigaste de innehålla är att amiral Lyons genom telegrafen fått order att, med anledning af grälet rörande Belgrad och Ormön, med sin flotta icke lemna Bosforen. Några franska fartyg väntades med det första. Österrikarne, tillägges det, stanna i Donaufurstendömena af samma motiver. En äfven origtig notis är att Porten förklarat sig vilja göra gällande sina rättigheter till Montenegro, såsom en integrerande del af turkiska riket, och att redan en del af turkiska gardet inskeppats till albaniska kusten, hvadan det synes som om Porten ingalunda instält sälttåget emot Montenegro, utan tvärtom är besluten att med eftertryck sätta det i verket. J. de Constantinople omtalar ett allvarsamt gräl emellan Turkar och Ryssar i Trapezunt. Några turkiska båtkarlar, 8 till antalet, skulle hafva nedrifvit flaggan på ett ryskt handelsfartyg och kastat besättningen isjön. Ryska konsuln har fordrat hamnkaptenens afsättning, och att bastonad offentligen tilldelas de turkiska båtkarlarne samt derjemte skadeersältning. Divanen låter undersöka förhällar det. Enligt äldre notiser från Konstantinopel har österrikiske kejsaren, genom baron Koller, medlem af kommissionen för Donaufurstendömenas organisation, låtit öfverlemna sultanen St. Stefansorden. Ett par timmar efter att sulta22 DoD a