Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1856, sida 2

förelse med den ynnest, som är en godtgörelse derför. Man har bjudit till och med 150 silfverrubler för ett inträdeskort till det inre af Zarernes gård. Ett batteri af 8 kanoner, förlagdt på ploa teformen af ett utaf fästningsvallens torn, gifver precist kl. 7 signal till den allmänna klockringningen. Först hör man storklockans uti , Ivan Heliki allvarliga och majestätiska ljud: den angifver kontra A med en fullhet, som skulle blifva ännu mera imponerande om man ringde den i stället för att endast klämta, såsom nu är fallet. Samtidigt inrycka gardeskavalleriet och cuirassiererne på gården ; och uppställa sig långs med den väg tåget skall taga, innanför den trä-balustrad, som skiljer passagen ifrån det öfriga af gården, och som till hela sin utsträckning är belagd med rödt kläde. Bakom balustraden uppställa sig infanteri-plutoner af alla kejserliga gardes-regimentena; i fonden, parallelt med östra sidan af Himmelsfärds-kathedalen, placera sig deputationerna från de lätta kavalleri-regimentena af samma garde. Jag ser äfven, för första gången, af en pluton ett elit-kompani af palats-grenadierne en serskild korps, uteslutande bestämd att tjenstgöra i det inre af kejserliga palatset och hålla vakt vid Alexanders-kolonnen. Under det att förberedelserna vidtagas i det yttre, transporterar en trupp, bestående utaf funktionärer af 2:dra klassen, till tronsalen, kallad St: Andreas-salen, de kejserliga insignierna hvilka till antalet äro tio: St. Andreas halskedja. det kejserliga standaret, statssigillet, svärdet, globen (äpplet), spiran, de tvenne mantlarne och de tvenne kronorna. Redan i gär fördes dessa dyrbara effekter ifrån ,terema, der de vanligtvis förvaras i det nya palatset, och vid detta tillfälle tilldrog sig en liten en temmeligen egen händelse som ibland tusen andra utgör ett exempel på ryska folkets kärlek för sin suverän. Folkmassan, på förhand underrättad om transporten af insignierna, hade utrymt palatsets borggård och afvaktade med stor nyfikenhet, på den väg insignierna skulle transporteras, tillfället att på nära håll taga dem i ögonsigte. Men i det ögonblick, då de personer, hvilka buro dem utgingo från terem a. hördes trumhvirflarna och hederspostens rop: kejsaren och kejsarinnan anlände nemligen från grefve Tcheremetieffs villa, Stankine. De voro båda i resdrägt, åkte uti öppen vagn och nästan utan eskort; kejsaren bar en simpel uniforms-mössa. Knappt hade folket hört signalen om kejsarens ankomst, förr än det, lemnande det skådespel, som några ögonblick förut så lifligt frestade dess nyfikenhet, störtade sig emot vagnen samt upphäfde oändliga jubeloch hurra-rop. Insignierna infördes i palatset, utan att ens en enda ,,mouchik stannat qvar, för att beskåda dem. Omkring klockan nio buro de funktionärer, hvilka dertill blifvit utsedde, den gulddraperade klädesbaldakin, prydd ofvanpå med strutsfjädrar, under hvilken kejsarens moder skulle gå, till nedersta afsatsen af den rödklädda trappa, utför hvilken det kejserliga tåget skulle passera. Kort derefter dundrade ånyo kanonerna och öfverst på trappan utträdde Nicolai majestätiska enka, åtföljd af Czarewitz och stödjande sig på sina två söner, storfurstarne Nicolas och Michel. H. M. drägt bestod af hvit moire; hon bar den kejserliga kronan infattad med diamanter, och hennes hermelinkantade mantel af guldbrokad uppbars af dignitärer beklädde med höga hofsysslor. Efter kejsarinnan kommo de unga storfurstarne och storfurstinnorna, kejsarens döttrar och systrar, de vid ryska hofvet vistande utländska furstarne samt en talrik svit af hoffröknar och hofmästarinner, alla i nationaldrägt, med kalkochuik, ett slags sammets-barett, broderad med guld och ädelstenar, på hufvudet, samt purpurfärgade mantlar på skuldrorna. Då kejsarinnan visade sig, drogos sablar och värjor ur slidorna, soldaterne skyldrade gevär, alla andras hufvuden blottades, folket jublade, och med dess jubel förenade sig klockornas ljud och kanonernas dån. Kathedralens presterskap, uppställdt vid södra porten, emottog och komplimenterande H. M., som, stödd på sina tvenne söner, tog plats på Alexis Michaelowitches thron, hvilken blifvit uppställd till höger om Kejsarens. (Forts.) Dagens post. Den telegrafdepech, som omförmäler återa 10 dfMw 0 vu ee MM