Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1856, sida 1

Den vansinnige från S:t James, (ökversättning från tyskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) — Hör, herre, sade jag och framtog Pereys skrifvelse till sin hofmästare, — här är ett bref, adresseradt, om Jag ej misstager mig, till er, ty enligt viscountens af Dunsdale beskrifning tror jäg mig i er igenkänna mr Trallope? — Ja, sir, det är jag ... — Läs då detta bref, på det ni må vara sörviasad, att jag är skickbd at honom, som ni så högt synes älska! — Ja, sir, ja! ropade gubben glädtigt; — han lesver alltså .. är icke död . . . ack, det har jag alltid sagt! — Han lefver, gamle vän, lefver med fullheten af helsa och krafter och dertill med afsigten att rätt snart vara här. Men läs, läs! I brefvet står alltsammans. Gubben läste uppmärksamt och med en förljusning, som målade sig i hans anletsdrag och ätbörder, under det han upprepade för sig sjelt: — Ja, ja. det är han ... han lerver än . . . han är icke död . . och han vill komma tillbaka hit . . Ack, sådan glädje! . . Och ni, herre, ni skall se allt, få allt . . ja, ja! — Ja, sir, sade han, sedan han slutat läsningen, han kommer hit, och deruti ser jag en välsignelse från Gud för de bönor, jag uppsändt för honom.