Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1856, sida 1

Den vansinnige srån S:t James. (Örversättning från tyskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) Snart syntes postbudet; i sin stora väska medförde han en hel hop bref, som, till större delen adresserade till de närvarande, emottogos af sina egare. Äfven jag hade tre, bland hvilka två från vänner i London och Tyskland, och det tredje, det ifrigast efterlängtade, från Sir John — — — i London. Hvar och en, som emottagit ett bref, slog sig ned någonstädes på afstånd från de öfrige och läste i stillhet de honom tillhandakomna underrättelserna. Sedan jag lugnt genomläst mina tre bref, steg jag upp, närmade mig direktören, räckte honom sir Johns skrifvelse och sade i en så lugn och likgiltig ton, att jag sjelf sedan förundrade mig deröfver: — Här, mr Elliotson, har jag en helsning att framföra från sir John — — —, men tyvärr är denna helsning åtföljd af något, som på visst sätt bekymrar mig. Direktören tog brefvet och genomläste det. Det innehöll ordagrannt följande rader: PMin mycket värderade unge vän! Under förutsättning, att ni ännu vistas i S:t James skickar jag med dessa rader min vänskapligaste helsning jemte anhållan, att ni kommer till mig, så snart de pligter, ni åtagit er, tillåta det. Några underrättelser, vigtiga för er person, hvilka jag ny