Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1856, sida 1

Ä ligen erhållit frän Hamburg, men ej skriftligt kan meddela er, äro Orsaken till denna min begäran. Ofverlemnande åt er sjelt med hvilken skyndsamhet ni önskar få del af dessa underrättelser, beklagar jag tillika, att jag måste kalla er från ett stälJe, der man, enligt min egen erfarenhet, lefver så angenämt, och som, att döma at er långvariga viStelse derstädes, äfven tyckes behaga er. Framför min aktningsfullaste helsning till mr Elliotson, mr Lorenzen, mr Derby . . . den lille muntre mr Derby . . . och var förvissad, om den aktning och kärlek, hvarmed jag städse förblifver er gamle vän John — — — — Det gör mig ondt för vår egen skull, sade direktören, då han läst brefvet; — jag igenkänner sir Johns stil; han har sjelf skrifvit brefvet. och saken måste således vara af vigt... hans hand darrar redan, den gamle gossen . . . den gode sir John! — Ni känner honom således? frågade jag, för att hafva något att säga. — Ganska väl. Han var i fordna dagar ofta hos oss och har härstädes lagt den egentliga grunden till sina kunskaper och sin erfarenhet. Det är en gammal förträfflig man ... Men, i sanning, det gör mig ondt, sir, att ni så hastigt måste lemna 088. De närvarande samlade sig kring mig, när de hörde, hvarom det talades, och beklagade hvar på sitt sätt, att de så hastigt och oväntadt skulle se mig skiljas från S:t James. — Och när ämnar ni resa? frågade öfverläkaren, som då han hörde sir Jobns namn nämnas, plötsligt blef tankfull och, likasom oense med sig sjelt om ett beslut, vandrade några slag fram och tillbaka; — n