Den 10 September. I ett af de sednaste häftena utaf den af hr M. Goldschmidt utgifna veckoskriften Nord og Syd förekommer en Skildring från England, i hviiken bland annat uppmärksamheten fästes på de vackra och storartade ansträngningar, som i detta land göras för bildningens spridande hos massan af nationen. Dessa ansträngningar riktas icke blott på den första undervisningen i skolorna, utan äfven på sådana åtgärder, som kunna bereda de i lifvets bestyr och striden för sin materiella existens inträdde samhällsmedlemmarne tillfälle till förädlande andliga njutningar. Också äro läsesalar och biblioteker för de arbetande klasserna ingenstädes så allmänna och så lifligt begagnade som i Englands stora fabriksstäder. I den mån det egentliga folket i politiskt hänseende blir af öfvervägande betydelse och inflytande, i samma mån känner det behofvet af att blifva delaktigt i den framåtskridande kulturen. Långt ifrån att lägga hinder i vägen för ett sådant sträfvande, synas de magtegande i England ester förmåga understödja detsamma, och tillochmed den enskilta spekulationen bidrager till ändamälets vinnande, såsom man bland annat sinuer af:det Sydenhamska krystallpalatsets uppförande. Såsom bekant är, säger hr G., kan ett samhälles framsteg ej iakttagas lika lätt och noggrannt som värmegraden på en termometer: man måste icke blott forska efter dem, utan ofta sjelf inlägga betydelsen uti det man ser. Jag måste här förbigå åtskilliga fakta, såsom de Ellisska skolorna och deras ständiga tillvext, och vill om dem blott anföra, att m:r Ellis redan i ett par års tid undervisat drottning Victorias barn efter samma metod, som han använder i sattigskolorna. Deremot vill jag såsom ett af tidens tecken omnämna det nya biblioteket med dess läsesal i British Museum. På den stora gård, som omslutes af en väl