i denna machin förslösas ej. utan förökas hettan genom det öfverslödiga kolets förbränning. Då processen är slut, utrinner metallen såsom stål eller smidjern i hvilken form som åstundas och kan, utan att behöfva en ny upphettning, passera genom vals-machinerna och bildas till fullkomligt homogena stänger. Malmen inkommer genom ena ändan af qvarnen och utgår i form af stänger genom den andra! Å Valsmachinerna äro cylindrar af jern, försedda med rännor, som bilda profilen till stången. Denna passerar genom den ena rännan efter den andra, tilldess den erhållit sin rätta form. Förfaringssättet härvid är tungt och klumpigt. När stången passerat genom ett par rännor, måste den af arbetarne uppfångas med tänger och passera tillbaka öfver valsmachinerna, innan den inträder i en ny ränna. Genom att uppställa en kedja af valsmachiner, den ena framför den andra, kan Jernet, så snart det kommer ur herr Bessemers reningsugn, med bibehållande af sin ursprungliga hetta, medelst en rail passera till det första paret valsmachiner och derifrån till det andra, och så vidare tills stången är färdig, utan att den behöft vidröras af arbetarne. Tillverkningen af godt smidjern har hitintills varit en högst invecklad och vidlyftig process, i hvilken den så kallade svetsningen (welding) utgjort en af de svåraste punkterna. Vid tillverkning af stångjern efter herr Bessemers method blir svetsningen öfverflödig. Emellertid inträder svetsningen såsom en vigtig del i efterföljande operationer. Den består i en partiel smältning af tvenne jernytor, hvilka förena sig, när de bringas i beröring med hvarandra; men en af jernhandteringens svåraste problemer är just att åstadkomma en sådan smältning, utan att syrsalta fjäll bildas, emedan dessa fjäll göra massan skör och oduglig till machiner, hvilka fordra likformighet och styrka. Frändskapen mellan luftens syre och upphettadt jern är så stor, att dylika syrsatta fjäll bilda sig, innan jernmassan hunnit transporteras från ugnen under hammaren, äfven då man söker skydda den genom en betäckning af sand, som dessutom i sig sjelf är ett för jernet skadligt ämne. Kemistens vanligaste operationssätt vid sina experimenter innebär emellertid en lösning af detta problem. Han begagnar nämligen icke vanliga brännmaterialier, utan helt enkelt sitt blåsrör, medelst hvilket han kan rikta hettan på hvilken punkt han vill och framkalla den temperatur, han behöfver. Hvad kemisten gör i liten skala, kan äfven göras i stor. Det stora svetsnings-blåsröret skulle helt enkelt bli en brännbar gas eller atmosferisk luft under betydlig tryckning, riktad i strålar på den punkt, der hetta behöfdes, och betäckande huru stor yta som helst med en intensiv flamma. Denna eldbetäckning skulle förekomma fjällningen, på samma sätt som veken af ett talgljus förblifver obränd, sålänge den omgifves af lågan, men genast förtäres, såsnart den utträder ur denna. Ett sådant satt att svetsa skulle sätta oss i stånd att företaga operationer,som hitintills varit omöjliga. Så till exempel skulle man kunna sammansvetsa nåten (jeams) och andra delar af våra jernfartyg, i stället för att nita dem, samt härigenom ansenligt förminska deras metallmassa och öka deras styrka. England har hitintills ifrån Sverge och Ryssland erhållit sitt finare jern. Detta sälJes i förstnämnda land för 20 å 30 1. pr ton. Genom det nya förfaringssättet kan, enligt hr Bessemers uppgift, jern af jemngod beskaffenhet med det svenska tillverkas till ett pris, som med 2 1. per ton understiger det nuvarande priset på vanligt engelskt jern. Bekräftar sig denna uträkning, kommer England att i betydlig mån blifva oberoende af-vår jernmarknad — en för våra intressen hotande utsigt, som emellertid bör sporra oss Svenskar att söka uppdrifva våra jernmanufakturer till samma höga ståndpunkt, de ega i England. — Herr Bessemer talar äfven med ett slags entusiasm om en ny jernsort, som han kallar halfstål och som till sina egenskaper står midt emellan smidjern och vanligt stål. Detta halfstål kommer att tillverkas under hans patent, och han väntar, att detsamma skall uttränga stångjernet vid tillverkningen af railvägsplåtar och andra artiklar, för hvilka det senare ej är alldeles lämpligt. — Ierr Bessemers uppfinning har äfven fördelen af att allmänt kunna tillämpas, oberoende af lokala omständigheter, emedan atmosferisk luft, som öfverallt finnes att tillgå, är det hufvndsakliga element, som begagnas att frambringa det åsyftade resultatet.