Misstroendet till Rysslands ärliga vilja att uppfylla parisertraktaten, skrifver en pariserkorrespondent d. 22 till LIndep. belye, försvinner med hvarje dag allt mer och mer. Hvad återuppbyggandet af Sebastopol beträffar, hvilket tyska tidningarne utgifvit för en afgjord sak, är ingenting bestämdt ännu. Arbetare, som, på grund af de gängse ryktena, hos ryska beskickningarne i utlandet sökt anställning vid de blifvande stora byggnadsföretagen, hafva fätt det besked, att icke något beslut i detta hänseende blifvit fattadt. Ett sådant vill zaren först fatta, när han efter kröningen gjort en resa i södra Ryssland och på Krim. Ormön har Ryssland utrymt. Äfven i andra riktningar ser politiken nu mindre hotande ut, än den nyligen visade sig. Neapolitanska frågan befaras icke skola alstra några allvarsamma konflikter. Den enda fråga, som är förbunden med svårigheter, är den angående Donaufurstendömenas förening. Intet af de olika partierna synes vara sinnadt att vika. Kommissionen för Donaufurstendömenas reorganisation har t. v. uppskjutit sina möten på grund af underordnade debatter om gränsregleringen. Annu mera i rosenrödt ser Constitutionel den politiska ställningen. Enligt detta blad erbjuder icke eller frågan om furstendömenas förening några särdeles svårigheter. I en öfversigt af de olika frågor, som äga sammanhang med parisertraktaten, yttrar bladet, att Österrikes opposition emot furstendömenas förening slappats och att Porten icke är någon afgjord motståndare till densamma. Const. menar äfven, att gränsregleringsfrågan skall blifva lättare att lösa, än man i allmänhet föreställer sig. Oberoende af kommissionen för Donaufurstendömenas reorganisation och den för gränsregleringen finnas 2:ne andra kommissioner, som specielt skola sysselsätta sig med ordnandet af Donauseglatsen. Den ena är sammansatt af representanter för de makter, som hafva deltagit i kriget och fredsslutet, och den har att sorga för att de nödvändiga uppmuddringsarbetena utföras i Donaumynningarne. Den andra kommissionen är ständig och sammansatt af representanter för Österrike, Baiern, Wiirtemberg, Serbien, Wallachiet, Moldau och Turkiet. Den har att utarbeta seglationsreglementerna och vaka öfver deras utförande. Underrättelser från Konstantinopel öfver Triest af den 15 dennes förmila, att furstendömenas inbyggare vändt sig till de allierades gesandter med en ny petition om furstendömenas förening och om att få en furste af belgiska, svenska eller sardinska konungahuset. Med samma lägenhet har man den underrättelsen, att de allierade makterna ämna sända kommissarier till Grekland, för att ordna detta rikes finanser. Det är äfven mycket tal om en i London tillämnad kongress, hvilken skulle sysselsätta sig med Greklands angelägenheter. En depesch från St. Petersburg af den 20 dennes till franska tidningarne förmäler, att zaren befallt att hvarje guvernement i hans rike skall skicka 5 deputerade af mosaiska trosbekännelsen till St. Petersburg, hvarest af dessa deputerade skall bildas en konselj för de mosaiska trosbekännarnes angelägenheter. Portugisiska regeringen berättas vidtaga åtgärder för att förekomma ett upprepande af de sista oroligheterna och utforska de hemliga orsakerna till desamma. En sträng undersökning har redan börjat; tvenne af hufvudmännen för rörelsen äro öfverlemnade åt domstolarne. Befallning är gifven att skingra hvarje församling af öfver 10 personer på gatorna. Det förljudes, att nationalgardet visat benägenhet att förena sig med orostiftarne. I så fall hafva oroligheterna haft en allvarsammare karakter, än man först tillade dem.