Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1856, sida 2

Litteratur. I vår bokhandel har i dessa dagar ett arbete utkommit, hvarpå vi skynda att fästa alla både skolmäns och lärjungars uppmärksamhet, som meddela eller vilja inhemta det engelska språket, d. ä.: Iandledning att på sex månader lära grundligt läsa, skrifva och tala engelska språket, efter H. G. Ollendorffs method. Bearbetning från tyskan af I. G. Orensjerna. 480 sidor. Pris 2: 24 bko. Man behöfver blott kasta en flyktig blick på denna bok, för att sjelf kunna inge rigtigheten af hvad i förordet angifves, eller att den method, som här är följd, är utmärkt praktisk, såsom utgående från språket in concreto och småningom ledande till dess allmänna reglor och bestämmelser. Derföre, heter det, har ock denna method (den Ollendorffska) redan i andra länder vunnit det rättvisa anseende, att andra methoder, i jemsörelse med denna, betraktas såsom föråldrade och halft barbariska. Bearbetaren, baron E. G. Oxenstjerna, som i Göteborg förvärfvat sig ett godt anseende såsom språklärare, framträder utan anspråk för egen del, och har redan på förhand afväpnat den strängare kritiken öfver möjliga smärre fel i hans arbete, genom begäran om öfverseende, hvilket han så mycket mer hoppas kunna påräkna, då han för den goda sakens skull företagit sig ett arbete, hvarmed inga andra anspråk äro förenade än de som kunna ligga i önskan att gagna den allmänhet, för hvilken inhemtandet af det engelska språket blifvit ett alltmer stigande behof. Af Tidskrift i Sjöväsendet hafva tvenne nya häften (5:te—6:te, samt 7:de) utkommit, i hvilka flera anmärkningsvärda uppsatser förekomma. Hvad som företrädesvis ådragit sig uppmärksamhet hos oss, såsom icke varande män af facket, är en med mycken talang å ömse sidor förd strid, rörande användningen af ångkraft, i st. f. roddkraft, inom Skärgårds-vapnet. Med all aktning, att icke säga all förkärlek, för vår gamla, ärorika skärgårdsflotta, torde man dock svårligen kunna förneka, att ju dess framdrifning med roddkraft har utgjort och utgör dess svagaste sida, och att, genom dennas ersättande af ängkraften, en ny tidpunkt öppnar sig för skärgårds-vapnet. Det är nemligen först sedan den blifvit så utrustad; först sedan den, genom ångkraftens användning, vunnit i rörlighet, trygghet och beqvämlighet, som skärgårdsflottan skall kunna bjuda örlogsflottans ifrare spetsen och blifva hvad den bör vara: Sveriges hufvudsakliga sjövapen. Önskligt vore att de talangfulle kämparne uti Tidskrift i Sjöväsendet ville utveckla sina åsigter, så att före riksdagen den allmänna meningen måtte hafva blifvit någorlunda enig om hvad som är rätt, och dermed sent omsider några bestämda principer kunna göras gällande för vårt sjöförsvar. Ty utan principer gifves intet system, och utan system ingen ordning, utan samma fortfarande halfhet och oefterrättlighet, som karakteriserat vårt sjöförsvars anordning och förvaltning, alltifråän den tid vi upphörde att vara sjömakt, utan att dock vilja uppoffra skenet deraf.