7:o Vid upphandling af bräder till packkistors förfärdigande, har ett ganska betänkligt bedrägligt förfarande egt rum. Då krigskollegium gifvit förrådsförvaltningen tillstånd till att för hvarje gång upphandla 100 tolster 1 tums 7 alnars helrena bräder, har förvaltaren Norman användt en stor del deraf till att reparera sina egendomar, hvilka han suecessive försett med ny brädfordring, m. m. — Bristen å bräder till packkistor har ersatts dermed, att vid försäljnings-auktioner å odugliga persedlar vid förrådet, brukbara packkistor, hvilka från regementen och kårer inkommit. blifvit i besigtnings-instrumenterna upptagne såsom odugliga, samt sedermera i auktions-protokollet antecknade såsom inropade utaf vaktmästaren vid utrednings-förrådet, Eriksson, ehuru desamma aldrig varit vid auktionen till försäljning utropade. Dessa sålunda erhållna packkistor ha något upphjelpts. hvarefter de åter blifvit till inpackningar använde och i förrådets räkenskaper krediterade. Många andra persedlar brukar förvaltaren på samma sätt vid auktioner inköpa, dels för egen, dels för andra personers räkning, utan att persedlarnes nummer blifva vid auktionstillfället uppropade, hvarigenom icke effekterna uppgå till det pris, hvartill de vid en täflan kanske skulle kunna stiga. Härigenom drabbas naturligtvis Kongl. Maj:t och Kronan af förlust. 8:o Förrådsförvalfaren har af Kronans bräder lålit förfärdiga packkistor, hvilka han sedermera försält till lärftskramhandlaren Hazelius. 9:o Boij har i betydliga partier blifvit försäld till många personer. — Efter en dylik större försäljning till kaptenen G. A. A. Sten, erhöll förrådsförvaltningen opåräknadt ordres att afsända all sådan boij, som den försålda till Göteborgs Utredningsförråd, då det visade sig, att de hade beräknat sina öfverskotter af boij för högt, hvarföre förrådsförvaltningen måste hos en klädeshandlande uppköpa ett stycke boij, hvilket stycke boij försågs med förrådets stämplar och afsändes, ehuru samma boijstycke aldrig varit behörigen besigtigadt. 10:0 Förvaltaren Norman har begagnat den industrien, att då kapotter och jackor från regementen och kårer till förrådet inkomma, och innan de hunnit besigtigas, låta från desamma sprätta messingsknappar, hvilket arbete verkställdes i förrådets källare och hvarigenom han årligen förskaffade sig fle— messing, hvilken messing han sedermera försålde. 11:o Då packkistor skulle afsändas i betydligare mängd med seglande fartyg, plägar lastningen ske vid förrådets lastbrygga å Skeppsholmen; och oaktadt packkistor på detta sätt blifvit lastade å fartyg vid nämnde brygga, har förvaltaren dock i räkenskaperna erediterat sig för sagde kistors transport till Skeppsbron. Samma förhållande har egt rum, då packkistor med förrådets båt fraktats till fartygen, så har likväl transportkostnad blifvit i räkenskaperna upptagen. Verificationerna till dessa transportkostnader måste följaktligen vara falska. 12:o Förvaltaren Norman har under de sednare åren varit kommissionär för 2:ne klädesfabrikanter i Wexiö, rådman Wahlqvist och fabrikör Stadenberg. Allt deras kläde, som kommit till Stockholm, har derföre magasinerats i Kronans förråd å Skeppsholmen, hvarest en del qvarlegat hela åratal. Detta förvaltarens kommissionärskap har en ännn betänkligare sida, om förvaltaren betraktas såsom den, hvilken å Kronans vägnar bör vara närvarande vid alla besigtningar å persedlar och effekter hvarföre han äfven besigtnings-protokollet underskrifver, samt eger rättighet att uti protokollet reservera sig emot varans antagande. Nu uppträder förvaltaren Norman vid klädesbesigtningar för ofvannämnde fabrikanter såsom deras ombud och försedd med fullmakt att klädet leverora. — Vid ett sådant förhållande lärer det blifva svårt äfven för den samvetsgrannaste man att bevaka 2:ne intressen — fabrikantens och Kongl. Maj:t och Kronans. — Detta problem har Norman likväl flera gånger med lätthet löst, och skälet ligger deruti, att han har en viss gifven procent på det kläde som antages, men icke på det som kasseras. 13:o Vid den af krigs-kollegium sednast anbesallda inventering, har förvaltaren Norman icke låtit inventera en lage med kläden, bestående af minst 1000 alnar, hvarföre icke heller lappar, försedde med inventeringsmännens namn och sigill, blifvit klädesstyckena i nämnde lage påsatte, allt naturligtvis i afsigt att undandraga Kongl. Maj:t och Kronan nämnde kläde. 14:o Såsom upplysning om huru det varit möjligt att, med de kontroller som finnas på förrådets förvaltning, sådane försnillningar och grofva bedrägerier, som de i förestående punkter anförde, kunnat ega rum, får det anmärkas att, ehuru utredningsintendenten skall innehafva den ena nyckeln och utredningsförvaltaren den andre nyckeln till förrådet, har utredningsförvaltaren merändels haft båda nycklarne i sin vård, hvarigenom förvaltaren haft fri disposition äfven öfver de i kronans förråd förvarade effekter, och hvilken han på ofvan framställda sätt begagnat. 15:o Slutligen får det anmälas, att öfverstelöjtnanten och riddaren O. M: von Fieandt, vid utöfningen af sin tjenst flera särskildta gånger varit af starka drycker öfverlastad och ibland så berusad, att han icke kunnat sig sjelf reda, hvilket icke bör synas förvånande, då han på sitt tjensterum ständigt hade fylda bränvinsbuteljer, hvilka han, öfverstelöjtnanten och riddaren O. M. von Fieandt, stundeligen begagnade. Något vidare yttrande öfver den ordning och det skick, som vid utredningsförrådet å Skeppsholmen varit och är rådande, torde efter det nyss framställda icke erfordras. Stockholm d. 11 Juli 1856. John P. U. Johnsson. Landsorten. MARIESTAD. Den 15 dennes mellan klockan 4 5 e. m. inträffade i Barne härad ett oväder, hvars FT —