Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1856, sida 2

1 SOmmar, egac man UIIITACKIIKL Vålttentillgang. EUIden hade kunnat träffa staden och året varit torkår, huru annorlunda hade ej då följden kunnat blifva! Sedan vi nu snart ha gator, så att vi kunna gå och åka på dem utan fara, synas icke många saker i timlig måtto vara för vårt samhälle angelägnare, än att uppgräfva, förlänga och stensätta kanalen utmed staden, kosta hvad det kosta vill, 1y det vore godt ändock, om vi derigenom kunde bevara 083 tak öfver hufvudet, ifall större olyckor en annan gång komma ösver 088. — I Aftonbladet läses: Man talar fortfarande om de båda excellenserna Sparres och Stjernelds afgång såsom snart förestående. Såsom reträtt fir den förre har man redan länge hört presidentstolen i Svea hofrätt omtalas. På den senaste tiden har det likväl förljudits, att någon fråga vore å bane om en annan presidentstol för excellensen Sparre, nemligen den i kommerskollegium, som ännu står obesatt efter presidenten Skogman. Man har eljest antagit, att denna plats vore bestämd för statsrådet Fåhreus, så snart en efterträdare åt honom i civildepartementet blifvit funnen. Hr Fåhreus tros likväl nu komma att öfvergå till chefskapet för generaltullstyrelsen, hvarpå denna förvaltningsgren otvifvelaktigt komme att vinna i mer än ett afseende. Huruvida det samma kan sägas om kommerskollegium, i händelse af grefve Sparres förflyttning dit, må lemnas derhän. Också frågas, huruvida icke kammarkollegium, der han förut varit hemmastadd och hvars nuvarande president längesedan öfverskridit pensionsäldern, vore för grefve Sparre en mera passande reträtt. Såsom excellensen Sparres förmodaae efterträdare i justitiedepartementet omtalas dels justitierådet Ginther, dels den unge presidenten i Göta hofrätt friherre E. De Geer. Efter friherre Stjerneld, som inom kort lärer återgå till privatlifvet, antages nuvarande ministern i Köpenhamn friherre Lagerheim, såsom vi redan förut nämnt, komma att för nägon tid öfvertaga utrikesportföljen. Om Svenska Tidningens gissning är grundad, skulle detta likväl icke komma att ske omedelbart efter excellensen Sijerneld, utan ännu ett annat interim vara att förut emotse, i det krigsministern grefve Gyldenstolpe skulle komma att för någon tid förestå utrikes departementet. Då emellertid friherre Lagerheim icke mera befinner sig på sin post i Köpenhamn och knappast lärer komma att dit återvända, bör man vänta, att konungen icke förbiser angelägenheten att snart anförtro denna i närvarande tidpunkt för de förenade rikena särdeles vigtiga beskickning åt en man, som må anses detta maktpåliggande värf fullt vuxen.v — Redaktionen af A.B. har fått sig meddeladt följande: Bland fromma stiftelser i vårt land förtjenar den så kallade Crusellska fonden i Strömsta!l att blifva känd; aflidne musikdirektören B. Crusell arrangerade den 31 Juli 1833 en konsert i Strömstad och anslog behållningen derutaf, 223 rdr bko, såsom grundfond för en inrättning till understöl för fattiga badgäster. Genom mindre gålfvor, årliga koncerter eller musiksoireer, samt ändamålsenlig förvaltning, har dock fonden nu så förökats, att den vid sista bokslutet, den 30 sistl. Juni, uppgick till 5,430 rdr bko; enligt faststäldt reglemente för fonden, förvaltas densamma af kyrkorådet, men egentliga styrelsen utöfvas af hvarje års badsällskap, som jemväl inom sig utser revisorer för hvarje års räkenskap. Alla gäfvor och tillfälliga bidrag läggas till fonden, och endast räntan får användas till understöd; genom badhusbolagens i Strömstad välvilja att lemna dels 250 fribad, dels 500 å 600 bad till nedsatt pris å 8 sk. bko, har Crusellska fonden under de sednare åren kunnat tilldela fattiga badgäster omkring 800 fria bad och omkring 100 rdr bko kontant understöd årligen.? — Post-Tidningen meddelar öfverste N. Ericssons sednaste till regeringen ingifna berättelse om arbetets fortgång å Vestra och Södra stambanorna under April, Maj och Juni månader detta år. Denna berättelse utvisar hufvudsakligen: Rörande hestra Stambanan: att arbetena blifvit under tiden verkställda på sträckningen mellan Göteborg och Lida å vid gränsen af Skaraborgs län; att bergssprängningsarbetena vid Aspen, Flodasjön och Säfvelången fortgätt, så att cirka 1,600 kubikfamnar blifvit uttagne och undanförde; att jordarbeten, som varit gynnade af tidig och torr vår, blifvit utförda på 15 mils längd, med genomskärningar och bankfyllningar på omvexlande djup af 8 å 16 fot; att 14,800 fot i längd af den fullbordade terrasseringen är ballastad eller försedd med 2 fot djup grusbeläggning; att 250 fot i längd af banbanken utmed sjöarne mellan Jonsered och Alingsås blifvit med faschinbyggnad försedd; att 24,000 fot i längd utmed jernvägslinien blifvit försedde med hägnad af träd, och 600 fot i längd med hägnad af sten; att 31 afloppskanaler och trummor af större och mindre dimensioner äro fullbordade samt 8 påbörjade; ) att 1,860 fot lång provisorisk jernbana blifvit anlagd för transporter at ballast, hvartill tvenne ångoch ett större antal lastvagnar nu användas; att arbetena för bangården vid Göteborg äro fortsatte, både med planering och uppföraude af byggnader för ängvagnar, passageraresamt lastvagnar; att vid andra bangården, nära Jonsered, endast några mindre stenarbeten förrättats, hvaremot tredje bangården, vid Floda, blifvit till större delen planerad och flera byggnader exproprierade eller undanflyttade; att de till en kostnad af omkring 85,000 rdr bko uppgående betydliga landsvägs-omläggningarne, som mäst utföras för jernbanans framdragande, äro till större delen fullbordade och för trafiken öppnade, hvarutöfver 1; mil ny väg måst anläggas för jernvägsarbetets egna transporter; att arbetsförrådet blifvit betydligt tillökadt med instrumentalier och redskap för ökad arbetspersonal, äfvensom ett större antai skenor (rails), vändskifvor samt andra machiner och instrumenter från England anländt; samt att arbetsstyrkan vid Juni månads utgång utgjorde 450 man soldater ur Skaraborgs regemente, samt 4,020 man frivilliga arbetare.