Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1856, sida 1

Den vansinnige från S:t James, (Öfversättning från tyskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) Denne rörde sig ej; han vände inte en gång hufvudet till mig, men sade i en ton, hvaruti ej låg ett spår af faderskänsla: — Perey! Du har mot min vilja varit länge borta och återkommit mot min vilja, hvad vill du? Jag stod liksom förstenad öfver detta tilltal, både derför att det smärtade mig för den köld, som läg deruti, och derför att jag öfverraskades af den anmärkningen, att jag varit länge borta mot hans vilja, då han aldrig låtit mig veta sin tanke i detta hänsecnde; men jag glömde båda delarne, ty han såg sjuk och uttärd ut, och jag svarade med största mildhet och hjertlighet: — Jag ville se till Ers Herrlighet, min dyrbare fader, då jag visste, att ni var farligt sjuk. — Jag har låtit skr ftligen underrätta dig om, svarade han torrt, att du kunde stanna, der du tycker mer) om att vistas än här, hvarför lydde du då nte — Min far, stammade jag; jag ville helst beständigt hafva varit hos er; dessutom ... — Hvad? frågade han kärft. — Dessutom visste jag — jag upprepar det — att ni var farligt sjuk . . . — Af hvilken fick du veta det? — Af presten, mr Graham.