Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1856, sida 1

Jag anlände till Codrington-Hall, tog in hos den förut omtalte presten, hvars personlighet och karakter jag sedermera skall skildra för er, och sände Phillipps upp till slottet, för att anmäla min oväntade ankomst och göra sig underrättad om min faders helsotillstånd. Ack! med smärta afvaktade jag hvilken underrättelse han skulle bringa mig, ty att förlora en fader är under alla omständigheter för en son en sorglig tanke, med hvilken intet kan försona honom. Men det dröjde tvenne timmar, innan jag fick befallning att begifva mig till min far. Det var i Augusti månad klockan sex på aftonen, luften var mycket varm och tryckande, och det var tydligt, att ett oväder var i annalkande. Jag gick upp till min faders slott, der tjenarne, hvilka knappt kände mig, mottogo mig som en fremling och införde mig i en stor sal, dit gardinerna, hvilka voro nedfälda, hindrade hvarje stråle af aftonsolen att intränga. I motsatta ändan af salen låg min fader med blekt och kallt ansigte på en säng, vid hvars hufvudgärd jag fick sigte på min broder Mortimer. Förvånad inträdde jag, ty man emottog mig ej med den välkomsthelsning, hvarmed man plägar mottaga en son och broder efter en flerårig bortovaro, och man tycktes knappt engång vilja bemärka mig. — Det är Percy! sade Mortimer ändtligen till min fader.