Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1856, sida 2

graf-linien samt likaledes kostnadsfritt bereda lokal för telegraf-byrå i Filipstad, samt alltsammans i fullgodt skick till statens telegrafverk öfverlemna, hvarefter staten sedermera skall, i likhet med öfrige telegraf-stationer som staten tillhöra, genom allmänna telegrafverket besörja om telegraferingen. I sammanhang härmed kunna vi ej undgå att anmärka, att det synes vara billigt, det en stad, då den begär att erhålla en telegrafstation, bekostar icke blott byrå utan ock telegraf-tjenstemännens aflöning i den mån denna icke af stadens telegraf-rapporter (afgående och ankommande) betäckes. Ty orimligt är väl, att staten skall bekosta icke blott telegraf-liniens dragande till en ort, utan ock tjenstemäns aflöning på samma ort, oaktadt ortens rörelse icke är lifligare än att ej ens sistnämnda kostnader genom dess rappurter hetäckas. — I Wermlandstidn:n läses: Blomskogs (Carlstads stift) pastoratsboer hafva, genom kontraktsprosten Albrektsson, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, till enkesäte för aflidne kyrkoherden El. Tegners enka och barn, samt framdeles för blifvande kyrkoherdeenkor i pastoratet, torpet Gated under Blomskogs pastorsboställe måtte anslås, och yttra pastoratsboerna: vatt bläfrande pastorer borde utan saknad, för ett så vackert ändamål som deras egna enkors försorg, kunna umhära detta torp. Skulle enka icke finnas, blir Gated vograveradt. Derjemte upplysa socknemännen, att pastorsbostället är rikt på skog (betydliga inkomster genom dess försäljning tillfalla pastor) och bostället är nu derjemte utarrenderadt för 2000 rdr rgs samt Gated för 250 rdr s. m. Blifvande pastorer synas således icke vanlottade på inkomsternas vägnar, äfven om de till företrädarens enka skulle afstå förenämnde lägenhet. Detta sätt att till enkesäte anslå en obetydlighet af de vanligen öfver höfvan stora boställena, vore sannerligen det vackraste sättet att lösa frågan om prestenkornas pensionering. — En Ins:e i Aftonbladet har meddelat några anmärkningsvärda upplysningar rörande xeneraltullstyrelsens sätt att tillämpa tulltaxans föreskrifter i afseende å förtullning af ylleväfnader. Vid upphäfvandet af förbudssystemet i denna del, stadgades för olika slag af dessa väfnader olika tullsatser, antingen 1: 24. eller 36 sk. bko pr 6.. Tulltaxans tvetydighet och sakens egen natur lemnade genast anledning till olika äsigter rörande vissa varors hänförande till den högre eller lägre tullsats-kathegorien, för hvilka tvisters slitande i Stockholm Tecknologiska I Institutet under någon tid erhöll vitsord. Då likväl detta icke alltid lärer utfallit till den högre tullsatsens, d. ä. till hrr fabrikanters fördel, företog sig Generaltullstyrelsen, att hänskjuta dylika tvister till — Fabriksföreningen i Norrköping, således till de i saken mest intresserade, hvaraf följden blifvit, att en bop väfnader kommit att erlägga högre tull efter det en liberalare tull-lagstiftning inträdt än före densamma. Ett litet bidrag till denna historia ligger oss just nu under Ögonen. I Oktober månad sistl. år anlände hit till GöteI borg 4 st. doffel, för att förtullas enligt 36 sk. pr Skalp. Vid upptagningen i packhuset förklarade dock dess inspektion tyget vara ?Drap, hvadan saken hänskjöts till Generaltullstyrelsen, som infordrade utlåtande af just nyssnämnde — Norrköpings Juhrikssureninyg, Som afgaf det yttrande, det tyget vore fin Casimir, hvilken då ännu var till införsel förbjuden. Ceneraltullstyrelsen, med åberopande ensamt af , nämnde förenings yttrande, förklarade sig icke kunna medgifva ifrågavarande väfnaders införtull ning.? ! Härmed läto sig dock importörerne icke nöja, utan vände sig till de tyske fabrikanterne med begäran att erhålla såväl deras eget som andre sakkunnige mäns utlåtanden i frågan. I De attester, som till svar på denna begiran inI kommo, lyda i svensk öfversättning sålunda: I a) Undertecknadt Klädesväfvareskråembete förklaI rar härmedelst på Klädesfabrikanterna härstädes Herrar Tannenbaum Pariser Co:s begäran, att de fyra vid denna skrift häftade. och med Kongliga Svenska General Tullverkets i Götheborg sigill förFedde Profver äro vDoffel, äfvensom att sådant tyg är af oss kändt endast under denna benämning, samt I äfven säljes och expedieras blott under detta namn. Till bekräftelse derpå hafva vi utgifvit detta intyg under vårt embets-sigill. Så skedt i Luckenwalde den 11 December 1855. II (Underteknadt) Klädesväfvare i skråembetet Sack. Bisittare i Klädesväfvare skråem betet och Borgmästare. Aug. Abel. Kölling, Öfvermästare i Klädesväfvare skråembetet. )) Herrar Borgmästaren Sackes, såsom Bisittare i det i staden härstädes bestående Klädesväfvare skråembetet, så väl som öfvermästarnes i ofvannämnde Skråembete, Klädesväfvaremästaren August Abels och Ferdinand Köllings här ofvan stående underskrifter intygas härmedelst å Embetets vägnar vara äkta