ne från hus till hus, för att bereda itrupperna väg. Från citadellet och från Monjuich underhålles en liflig kanonad. Ändtligen brytas insurrektionens sista krafter; de upproriske söka draga sig ur staden, men kavalleriet förföljer dem ända till Gracia, der en ny strid levereras. Först den 22 Juli är lugnet återstäldt efter en af de förfärligaste gatustrider, som någon europeisk stad bevittnat. AMERIKA. Enligt Times New-Yorkskorrespondenser blifver öfverste Iremonts utsigter till presidentvärdigheten allt ljusare. Han är republikanernas och slafverisiendernas kandidat. Allt flera tiåningar af inflytelse uttala sig till hans förmån, och stora meetings i de vestra staterna hafva med verklig entusiasm utkorat honom till sin kandidat. I staten Indiana, Om hvilken man med temlig visshet trodde, att den skall rösta på herr Buchanan, de s. k. demokraternas och söderns kandidat, hafva slafverivännernas skamliga beteende i Kansas åstadkommit en fullkomlig opinionsförändring. I dess hufvudstad Indianopolis har ett meeting, bevistadt af 60,000 personer, så godt som enhälligt uttalat sig för Fremont, och detsamma har äfven varit förhållandet i andra delar af denna stat. I de nordvestra åkerbruksstaterna lära sympatierna äfven vara för Fremonts kandidatur. I Nya Englands stater anses det republikanska partiets seger såsom betryggad, utan i Connecticut, der Knownothingarnes och whiggernas kandidat Fillmore har möjligheten, om också icke sannolikheten för sig. Rösta de nordvestra staterna och Nya England i massa på Fremont och söderns stater i massa på Buchanan, så kommer afgörandet att bero af de mellersta staterna New-York, New-Yersey och Pensylvanien. På New-York tro sig Fremonts vänner med säkerhet kunna räkna; i New-Yersey synes resultatet tvifvelaktigt, och i Pensylvanien tyckes majoriteten vara för Buchanan. Dock är entusiasmen för Fremont i stigande, och republikanerna hafva ännu tre månader att verka på till sin kandidats förmån. En omständighet, som tynger betydligt i vågskålen, är, att de inflytelserika Nev-Vorkstidningarne Tribune och Ilerald, hvilka tillsammans räkna mer än 300,000 abonnenter och i alla inre frågor utöfva betydlig inverkan på sin läsarekrets, förklarat sig för Fremont, som öfverhufvud finner starkt understöd hos pressen: för Fremont hafva, enligt Herald, förklarat sig 188 tidningar med en afsättning af 474,968 exemplar, för Buchanau 172 tidningar, som sprida sig i 294,763 exemplar och för Fillmore 58 tidningar med 95,391 exemplar. Öfverste Fremont år samme amerikanske vetenskapsman, som Alexander v. Humboldt så ofta och med så liflig erkänsla och beundran omtalar i sina skrifter. År 1850 tillsände honom konungen af Preussen den stora guldmedaljen för vetenskapernas befordrande, och flera af Europas lärda sällskaper räkna honom bland sina medlemmar. Han har förut varit Californiens representant vid kongressen och en af dem, som kraftigt motarbetade slafveriets införande i sistnämnda stat. Det tyckes, som om slafhandeln under de sodnare åren vunnit en större utsträckning än vanligt, och att åtskilliga firmor i sjelfva New-York hufvudsakligen sysselsätta sig med densamma. Times och Morning-Post hafva i sina sednaste nummer utfarit med stor häftighet mot de amerikanska auktoriteterna för den slapphet, de visa uti att bekämpa denna skamliga rörelse. Enligt nämnde tidningar gå slafhandlarne i New-York tillväga på följande sitt, för att blifva oåtkomliga för lagens arm. De utrusta ett för slafhandeln passande fartyg, gifva det en diktad bestämmelseort, förse det med falska papper och låta det löpa ut. Utkomne på öppna hafvet, tillkännagifver kaptenen för besättningen resans egentliga ändamål och framhåller, huru stor vinsten kan blifva af densamma. Näsfjan alltid förledes besättningen af de utlofvade fördelarne att bifalla saken, och de, som sätta sig deremot, tystas med hotelser och våld. Detta var just fallet med en matros vid namn Andrew Wilson, som, troende sig förhyrd för en resa på Montevideo, helt plötsligt fann sig vara ombord på ett slafskepp, destineradt till Afrika. Ankommen dit, rymde han och en af hans kamrater och gömde sig någon tid i en af de baracker, som i och för kommersen blifvit uppreste på kusterna. Ilan blef emellertid upptäckt, återförd ombord och tvungen att göra resan med till Cuba, der fartyget sålde sin menniskolast, sedan en fjerdedel af densamma omkommit på vägen. Derefter blef fartyget uppbrändt, för att utplåna hvarje spår efter dess verksamhet. Men detta försigtighetsmått räddade ej dess egare, en portugisisk köp. aT NT 1 So AY rAR