Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1856, sida 2

Mn, 1 ö65 oo AA skrift, borde spridas bland riksståndens medemmar, så vore till den ändan ett ökadt ifvode för hr Rydin af nöden. — Med anedning häraf anmärker Westgöta-Korresponlenten: Säkerligen har hvarken direktionen för den blifvande Borås-banan eller den för teckniska skolan begärt, att hr Rydin skall kostnadsfritt trycka nåzra berättelser eller kalkyler och de muntliga velerläggningarne torde ej vara mera penningar värda. — Till riksdagsman för Tanums, Qville, wette och Bullarens härader af Bohuslän har f. riksdagsmannen Tobias Lind blifvit vald. — Till Kon. Bes:hde i Upsala län har en kronofogde-rapport blifvit ingifven. som omtalar en svår misshandling. utöfvad af låjta. vid Upsala regemente, Aug. Blomstedt, mot en 11 års gosse, på den, såsom det sedermera upptäcktes, ogrundade misstanken, att gossen begått en brefstöld af 22314 rdr bko. Misshandlingen, för hvilken kronofogden i orten med allt skäl ansett sig böra befordra gerningsmannen till laga näpst, och de i sammanhang med densamma stående omständigheter, berättas i rapporten sålunda: vJossen, som af löjtnanten en tid begagnats att 2 gånger i veckan bära Hornö postväska mellan Hornö och Enköping, hade d. 11 Juli i följd af längre väntan vid postkontoret samt skafsår å fötterna hemkommit 2 timmar sednare än vanligt, dock kl. 5 e. m. Vid den låsta väskans öppnande, som var ny och alldeles oskadad, och om hvilkens skick icke heller anmärkning gjorts från postkontoret, förefanns en promemoria från postmästaren, upplysande att det rekommenderade bref, som stod i postboken antecknadt, icke funnits med i väskan. Detta förhållande samt gossens fördröjda hemkomst ingaf löjtn. Blomstedt misstanken, att gossen stulit brefvet, hvarför han genast går till Hägglunds backstuga och i synbarligen högst vredgad sinnesstämning medtager gossen till herrgården, förhör honom och tror sig finna honom tvetala sig derutinnan, att han på tillfrågan derom i häpenheten först sade sig ingen träffat vid bortgåendet helt nära gården, men derefter öfvertygades hafva invid sjelfva gården mött sin moder på väg till hemmet med litet sur mjölk, den hon nyss inköpt och hvaraf hon gaf sin lille son att dricka. Löjmanten, som påstod sig veta att gossen vore mindre pålitlig, ehuru församlingens själasörjare, derom sedermera af hr kronofogden tillspord, vitsordat gossens uppförande såsom godt, och af sista skol-examens-tabellen intygades att blott ett enda af skolbarnen egde bättre betyg för uppförande än han, fattade dock, utom sig af vrede, gossens arm med ena handen och tilldelade med en i den andra förd senkarbas honom i flera omgångar 4 å 5 slag hvarje gång, upprepande dervid ofta au skall du bestämdt bekänna hvar du gjort af brefvet. Då gossen icke emot sanningen något kunde erkänna och upplysa, befalltes han aftaga sin, vid första anfallet pähafda, af tunnt bomullstyg förfärdigade och söndriga rock, hvarefter löjtnant B. på samma sätt i 3 a 4 repriser förnyat bastonaden med minst 4 å 5 rapp hvarje gång; när gossen af smärtorna tvingades skrika, hvilket hördes utomkring af flera personer, deribland af gossens fader, som inkommen motades ut af löjtnanten med en stöt för stryk. Derefter hade löjtnant B. medtagit honom först till länsmannen Sandqvist i Kumla, samt derihan vid gårdsgrinden tillsagts gå till sitt, ett stycke på återväg belägna, hem, dit han ankom omkring kl. 1 på natten, kännande sig likasom hela aftonen efter misshandlingen sorgsen och illamående. Gossen hade dessutom på hela dagen från morgonen före postens afhämtande från Hornö varit fastande, väl på löjtnant B:s föranstaltande bjudits mat i Enköping på qvällen, men, lidande af misshandlingen, icke kännt något behof deraf. Vid kronofogdens besök i föräldrarnes backstuga befanns gossen ännu på 5:te dygnet sängliggande efter misshandlingen och klagade öfver ömhet i yttre delarna af bål och extremiteter samt värk i venstra armen; kroppen utvisade på öfre delen af ryggen ned till veka lifvet stora sammangående rödbruna fläckar och i blått stötande, transversabla strimmor likasom å sätet och baksidorna af låren, med blånader å venstra armen, en stor blånad å venstra benet och på hälen af ena foten. — Några dagar efter denna nog grymma misshandling af ett II-ärigt barn upplystes, att löjtnant Blomstedt väl i sin postbok inskrifvit ett rekommenderadt bref, men att han sjelf glömt å detta bref sätta: Rekommenderas: att brefvet ändock lyckligen och i rätt tid framkommit, hvarom adressaten äfven underrättat med qvitto å summan. Löjtnanten sade sig vid kronofogde-förhöret derefter hafva i Enköpings Sparbank insatt 50 rdr rgs för gossens räkning samt gifvit honom nya kläder, för att sålunda på något sätt godtgöra sitt fel. Så lyder denna i sitt slag ovanliga tilldragelse, hvilken utgör en ny erinran, huru nödigt det är, att icke för snart fatta missomständigheterna ganska besvärande. Under inga förhållanden kan den misshandling det 11-åriga barnet fick undergå, för att tvingas till bekännelse, försvaras och kommer sannolikt ock att stå löjtnant Blomstedt ganska dyrt. Vi hafva för öfrigt anledning att tro, det löjtnant B. alls icke är någon hårdhjertad person, och hans handlingssätt framstår då såsom frukten af vissa råa föreställningssätt inom den samhällsklass dit han hör, hvadan det är så mycket angelägnare, att det omenskliga dådet röner allvarsam näpst. Pssttid:n med dagens post kungör följande utnämningar: Vid Wendes artilleriregemente: till regementspastor, vikarierande läraren vid Sölvesborgs apologistskola, S. M. Adj. L. C. Grubb; vid Skaraborgs regemente: till underlöjtnant, suriren G. Blix; vid Jemtlands fältjägarekorps: till underlöjtnant, fanjunkaren P. F. Björkman, samt till postmästare i Strengnäs kapitenen vid Bohus läns regemente, J. S. SvinI hufvud. Telegrasdepescher. HAMBURG d. 8 Aug. Diskonto 64 proc. — Kurser: London 13—01; Paris 11943; Amsterdam 36: 40; alla valutor bröstet af karbasen, hotades han endast med mera från till Enköping och slutligen hem till Hornö, der tankar, än mindre dömma, visade sig ock — — — — am DT es sm