Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1856, sida 3

StyckegadHög alder. Den 23 sistlidne Juli afled i skogvaktarebostället vid Hövdinggaard på Seelana mulatten Christian Frodik, i en ålder af minst 110 år. Han var född på Java och kom till Danmark 1772, det år då Struensce och Brandt blefvo aflifvade i följd af då inträffad statshvälfning. Han köptes på Batavia af en dansk superkarg, som efter 13 års förlopp skänkte honom friheten; han blef döpt först år 1797. Etter att tjenat på flera ställen i Köpenhamn kom han till godset Hövdinggaard, der han lefde örver ett halft århundrade och försörjdes af gårdens tre på hvarandra följande egare. Ännu förliden sommar var han så rask, att han förrättade smärre arbeten i trädgården och gjorde besök hos grannarne. (Sn.P.) Politiskt yttrande af Svedenborg. I Emanuel Svedenborgs dagbok, under hans resa i Holland år 1736, förekommer följande yttrande: I Rotterdam har den frågan trängt sig på mig, hvaraf det månde komma, att Gud välsignat ett så barbariskt folk, som Holländarne, med en så fet och bärande jord, bevarat dem från allehanda förderf, lyftat deras handel öfver alla folks och gjort deras provinser till nederlagsort för Europas och hela verldens rikedomar. Den första och hufvudsakligaste orsaken synes mig vara den, att Holland är en fristat och att denna statsform är Gudi välbehagligare än den absoluta monarkien. Ilolländarne dyrka endast Gud, och sådan dyrkan är Honom angenämast. I hvarie Ilolländares uppförande står det granneligen att märka, utt alla hålla sig för lika goda; fördenskull är deras manhaftighet icke genom fruktan och räddhåga nedertryckt, derföre bibehålla de en sund själ och en sund kropp. Deras upptucktelse sker icke till skrymtaktighet och förställning, icke till vana att föra eft i hjertat och ett annat på läpparne; detta falska spel är för dem icke vordet till andra naturen, att de inför Gud sjelf det fortsätta och! dymedelst förtörna Honom. Sålunda förklarar jag mig deras trefnad. Men att de begynna dyrka mammon för en Gud, det kommer icke med en långvarig välgång öfverens.