oftast vid en ej långt framskriden ålder medtaga helsa och krafter, borde kunna päräkna en för sin tarfliga utkomst tillräcklig pension redan före 65 år, om han dessförinnan nödgas taga afsked, är en total revision af nu gällande arfvodes-taxa således af behofvet oundgängligen påkallad. Att ingå i en detaljerad granskning deraf, och afgifva fullständigt och genomfördt förslag till en ny, lämplig för hela riket. dertill fordrades större erfarenhet och lokalkännedom, men vore framför allt af vigt, såväl för landtmätare som jordegare, att arfvodesbeloppet för hvarje göromäl blifver så tydligt och bestämdt utsatt i taxan, att vid beräkningen någon tvetydighet ej må uppstå, hvarigenom de sednare kunna blifva orätt debiterade, och de förre exponeras för obilliga och tidsödande rättegångar om ett välförtjent arfvode, hvilket efter nu gällande taxa med dess specialiteter, vom jord brukas endast till åker, eller ömsom till åker och ömsom till äng, om ängar icke äro inhägnade och årligen bergas, om marken är mer eller mindre skogbeväxt m. m.. beklagligtvis både med och utan skäl egt rum, hvarvid alltid tjenstemannaförtroendet mer eller mindre lidit, till föga fromma för samhället i allmänhet, som alltid bäst sammanhålles af sådane enkla och tydliga författningar, som ej blottställa ömsesidig aktning och förtroende. För utarbetande al ny taxa och utredande af irägan om lämpligheten) at lön på stat, vore derföre måhända icke olämpligt, om Kongl. Maj:t i nåder tillsatte en komitte, med hr öfver-directeuren vid landtmäteriet till ordförande, en i juridik och skiftesärender bevandrad person såsom secreterare, och för öfrigt ett större eller mindre antal kunnige och erfarme personer, samt några landtmätare från åtskilliga delar af riket, för att älven tillhandagå med upplysningar rörande serskilda lokalförhållanden. Men då dessa äro så högst olika, ej blott inom riket i allmänhet, utan understundom inom samma län, och härå måste fästas vederbörligt afseende, om taxan skall blifva tillämplig för hela landet, vore måhända ej utan nytta, om Kongl. Maj:t täcktes befalla, att denna komitäs förslag skulle till trycket befordras, och landtmätarne inom de serskilta länen, efter hållna sammanträden, få inkomma med betänkanden dervid, innan förslaget föredrages K. M. till nådig pröfning. Det vill visserligen synas, som förslag till ny taxa borde kunna utarbetas på mindre omvägar; men då vid hvarje af sednare riksdagar ändringar partielt blifvit föreslagne i nu gällande skiftesförfattningar, vore måhända af stor vigt, att, i sammanhang med utarbetande af ny taxa, genomse alla nu gällande författningar, instructioner och cirkulärbref rörande skiftesverket och landtmätares åligganden, samt deruti hos Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå efter tidens kraf lämpade förändringar. Då emellertid Kongl. Maj:t torde finna skäligt deröfver höra Rikets Ständer och andra embetsmyndigheter, kommer en längre tid att förflyta. innan en ny arfvodestaxa kan hinna anbefallas till efterlefnad. hvarföre, med fåstadt afseende på de fleste lefnadsförnödenheters fördubblade dyrhet mot fordom, och landtmätarnes betryckta ställning, som påkallar skyndsam hjelp, nemställes, om det ej vore billigt, att under tiden det nuvarande landtmäteri-arfvodet i proportion derefter förhöjdes, intilldess den nya taxan kommer att illämpas. Ett sådant förfarande är dessutom icke utan exmpel. År 1799 förbättrades 1783 års arfvodes-taxa, och 21 är derefter befallte Kongl. Maj:t, på sätt congl. Kammar-Collegii kungörelse den 31 Maj 1820 itvisar, att det i 1799 års taxa bestämda arfvode kulle, med få undantag, der det höjdes med 50 proent, fördubblas, på det vatt den för landtmäteristaen då gällande arfvodes-taxans otillräcklighet, i för;ållande till tidernas förändrade dyrhet mot den, då aran fastställdes, icke måtte hafva ett skadligt inlytande på ägodelningsverket och jordbruket. Lika ång tid är förfluten, sedan sista landtmäteri-arfvoles-taxan upprättades, och samma uttryck, som Kgl. faj:t då begagnade. torde äfven sannast uttrycka ärvarande förhållanden.