heller några damer voro närvarande. Straxt efter mitt inträde gingo vi till bords, ty man hade redan väntat nägra minuter pä mig. Måltiden var förträfflig och rätterna utmärkt väl tillagade, liksom jag i allmänhet funnit, att vid alla stora sjukanstalter lefva embetsmännen utmärkt väl. Emot engelsk sed och emedan inga damer voro närvarande, drack man dugtigt ända ifrån måltidens början, och då jag icke är stark i den konsten, hade jag mycket svärt att hålla stången med desse bepröfvade Bacchi söner, så mycket mera, som man började med madera och fortsatte med portvin. Redan innan jag inträdde i salen, hade jag föresatt mig, att icke tala om den vansinnige från S:t James, der flera personer voro närvarande; jag ville heldre meddela hvar och en enskildt min tanke och i utbyte anhålla om hans, ty jag visste af erfarenhet, att man på detta sätt vida lättare når sitt mål, än då man vänder sig till en stor mängd på en gång. Jag kunde emellertid gerna hafva besparat mig denna försigtighet, ty öfverläkaren, som satt midt emot mig, sade på sitt vanliga öppna, hjertliga sätt till mig, då soppan. var förtärd: — Ni har i dag haft mycket att göra med m:r Sidney, har jag sett. Det är rätt, den stackars gossen lider, i trots af sin musik och sina många böcker, af en dödande ledsnad, och jag kan föreställa mig, hvilken njutning det måtte vara för honom att få bryta lans med en fremling. Huru tycker ni eljest om honom? Finner ni inte, att han, för att vara en däre, inte är alldeles så galen? Jag måste tillstå för er, m:r Lorenzen, svarade jag lika öppet och hjertligt, att jag af denne m:r Sidney haft mycket nöje, ja, jag har fattat stort interesse för honom, ty ännu har jag aldrig sett någon