Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1856, sida 1

Den vansinnige från S:t James. (Öfversättning från engelskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) — Ja, i tre år. Huru sköna voro ej dessa tre år! Lycklig jag, om jag kunnat vara der beständigt! men tyvärr måste jag resa derifrån. — Hvarför återvände ni då till ert fädernesland, när vistandet på ett annat ställe var er så dyrbart? — Hm! man kan inte alltid följa sina önskningar, äfven om man är temmeligeu sjelfständig. Det gifves här i verlden ett ord, som jag alltid hatat lika mycket som synden, och detta ord heter — tvång. Familjeangelägenheter nödgade mig att lemna Tyskland. Hvilken sorg, då jag måste vända ryggen åt alla de ställen, som jag älskade så högt! Det var första gången jag kände mig under tygel, och första tvånget är för en fri själ detsamma som sista andedraget, och jag — jag ville så gerna vara fri. Jag talar naturligtvis om den frihet, som med glädje underkastar sig den moraliska lagen. — Men denna frihet finner man mycket sällan. — Ja tyvärr! I verlden finnes den inte, ty menniskornas råhet har fördrifvit den härifrån. Knappt hade jag satt min fot på engelsk jord — förrän, Chan suckade djupt) men, hvarför skulle jag bedröfva er genom att berätta för er allt detta, som ni dock inte kan förstå . .