Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1856, sida 1

Den vansinnige sran S:t James. (Öfversättning från engelskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) — Ja, ja ... och ännu känner ni inte allt ... Ni skall få se någonting ännu mycket bättre. Andtligen fattade jag mod och sade rent ut: — Ni har ibland andra en vacker menniska der uppe i tornet, tror jag . . . — Ahl... jag förstår .. mr Sidney ... — Ja, honom är det jag menar. — Ja, ser han inte ut som en förtrollad prins, den der mr Sidney? Skulle man inte kunna anse honom för en slags konung celler atminstone en liten hertig, när man ser på denna majestätiska mine och denna imponerande hållning? Ha, ha, ha! . . och nu skulle ni blott höra honom tala, när han sitter hos mr Lorenzen, och denne förehåller honom hans synder — Hvilka synder? — Åh, jag menar naturligtvis, när han vill göra honom begripligt hvad som fattas honom häruppe, svarade han, i det han slog sig för pannan. — Jaså, nu förstår jag er. — Då skulle ni bara se, sir, huru min kollega, mr Lorenzen, svettas, ty den andre pratar honom öronen fulla, och han är lika stark både i filosofien och i psychologien, och så talar han om deras dårskaper, som vilja fördrifva andras dårskaper, så att håren skulle kunna resa sig på ens hufvud. Ja, han för sin talan på ett utmärkt sätt, denne mr Sidney,