värdighet och anseende nog att genomdrifva sin mening, och mr Derby förstod att låta leda sig och gifva efter. De kommo derför ypperligt öfverens med hvarandra, ehuru båda voro öfverhopade. De passade också båda ypperligt för denna plats, ty de voro lika lifvade af menniskokärlek och af varm ifver för sitt kall, och i trotts af deras olika åsigter bistodo de hvarandra troget, så att deras välsignelserika verksamhet tacksamt erkändes af alla. Sedan vi varit tillsammans en halftimme, blef öfverläkaren kallad bort, och jag blef ensam med mr Derby. Tillsället syntes mig gynnande att få något ljus i den sak, som låg mig om hjertat, och jag beslöt att genast skrida till verket. — Min bäste mr Derby, började jag efter några inledande ord, jag är er mycket tacksam för allt hvad ni meddelat mig, och jag måste tillstå, att om kurerna äro likaså lyckliga, som anstalten är förträffligt inrättad, så har jag all möjlig aktning för St. James. — Ja, det tror jag nog, svarade den lille qvicksilfveraktige mannen leende oeh med en ton af tillförsigt, i det han än slog det venstra benet öfver det högra, än det högra öfver det venstra. — Och hvad ni här har för ypperliga exempel af lärorika och sällsynta sjukdomsfall! fortfor jag; stationerna ) äro alla beundransvärdt fylda; hvarje genus, ja, hvarje species, om jag så får uttrycka mig, har sina egna, märkvärdiga, och från hvarandra skiljda representanter. (Forts.) De enskilta afdelningarne i sjukrummen.