— — — — — — — blefvo de anstälda; gingo de icke igenom, så afskedades de, eller användes på annat Sätt. I båda sidoflyglarna funnos dessutom badrum med de redskaper, som kuren gjorde nödvändiga. Dessa rum voro utstyrda med en viss lyx och alla möjliga beqvämligheter, liksom här och funnos alla de särskilda slags badanstalter, som i olika länder äro så olika konstruerade. Jag bör ej heller glömma en stor biljardsal, med tvenne biljarder för de sjuke, och på hvilka enhvar, som utmärkt sig för ordning och lydnad, hade tillåtelse att, då turen kom till honom, spela trenne partier. Alla de salar, i hvilka de sjuke uppeböllo sig, voro högst renliga och beqväma, luftiga, ljusa och fria från den specifika lukt, som tyvärr nästan alltid finnes i stora hospitaler. Väggarna voro bestrukna med grön oljefärg, golfven bonade, och rundt omkring voro makliga länstolar anbragta. Rummen upplystes af förträffliga lampor, hvilka om qvällarna öfvertäcktes med gröna skärmar. De hvita, snygga och rena sängarna stodo på tvenne jernfötter i två långa, paralella rader, och vid hufvudgärden af hvarje säng stod ett litet bord med ett egendomligt skrin, och vid fötterna en stol och en vacker spottläda; öfver sängen hängde en liten spegel och de såkallade national-taflorna, hvilka innehålla de nödiga upplysningarna om den sjuke. De af patienterne, hvilka hade enskilta rum, hade ock tillåtelse att möblera dessa efter sin egen smak. På alla trappafsatser och vid alla dörrar stodo uppassare, hvilka icke hade annat att göra, än vara uppmärksamme på när de sjuke gingo ut, när de återkommo, och hvilka besök de emottogo. Slutligen låg i högra flygeln, midt emot kyrkan i